Vipsen & Emma

Hur underbart är det inte med påsk?? FYRA dagar ledigt!! Både igår och idag vaknade jag kl 7 på morgonen, lite trisst, men samtidigt otroligt härligt. Dagarna blir ju hur långa som helst! :)
Igår var jag ute en hel del med lille skrutten. Han har inte riktigt vant sig vid värmen än så han är lite seg, men vi tar det i hans tempo. Igårkväll prövade vi att cykla med honom för första gången. Det gick riktigt bra! Ja, efter ett tag iallafall.. De första minuterna ville han bara bita sig fast i tramporna :)
Igår var vi även hem till Markus mamma och åt påskmiddag. Jättegott och roligt! Vipsen lekte en del med meimei(katten) och sen sprang han för fullt i trädgården..


Idag invigde vi vår nya grill på riktigt. Vi har grillat korv på den en kväll, men idag grillade vi kött. Sjukt gott!!

Om jag bara får välja en sak som gör att jag älskar Skåne så väljer jag våren! En sån här vår får man aldrig hemma i jämtland! Här handlar hela våren om färger.. Först kommer snödropparna (vita), sen krokusarna i alla dess färger, så gula tussilago, sen de små blå som jag inte vet namnet på, de små gula.. löven slår ut och alla träd blir gröna.. förutom de som blommar i gult! Snart kommer säkert vallmon som är röd.. Ja, ni ser. Färger! Var man än tittar nu så är där ett hav av blå blommor. Det är så vackert!! Och vädret är underbart, har suttit ute på balkongen i flera timmar idag och planterat om blommor.. Runt tjugo grader varmt och strålande sol!

Torsdag 23/4 blir det chip-kastrering på lille skrutten! Nu ska det lilla hormonmonstret inte behöva stressa mer.. Stackarn är helt förstörd av all tikdoft just nu och är stressad mest hela tiden.. Jag håller tummarna för att chipet funkar och att allt blir bra!

Ps. Chop-chop syftar på ljudet av en tång som knipsar av testiklarna :)

Internet är ruskigt segt så vi får se hur långt jag orkar skriva..
Veckan som gått har varit rätt händelselös.. Jobb, jobb, jobb och så kurs och träning.. Hur det gick i onsdags vet ni redan så jag kan ju dra lite snabbt om torsdagen. På torsdagar går vi ju freestylekurs och det är otroligt roligt! Den kursen hålls inomhus och det är en gigantisk skillnad på Vipsens beteende. I inomhushallen så går han bara på luftvittring från de andra hundarna och från den är det jättelätt att bryta honom jämfört med när han låser sig vid markdoft..
I torsdags gick vi igenom läxan (snurra, spinn, 8an och runt) och så började vi träna in nya: ben(runt ett ben), slalom, hopp över ben, hopp genom armar och rulla runt. Rulla runt och slalom kan han redan, men de andra fick vi börja träna på, otroligt roligt! Roligast tyckte nog Vipsen att "hopp genom armar" var. Då satt jag på golvet och höll ut armarna medan markus skötte klickern och godiset :)

Prövade lägga in en bild nu, men det totalvägrar internetet att göra så då struntar jag i det här. Det är inte kul att skriva en massa text utan bilder!

Får väl se när internet vill fungera på riktigt igen.. Återkommer då

/Carolin

Hahahahaha, Vipsen kom precis in från balkongen med jord på näsan. Går ut och kollar och vad får jag se...?

I onsdags var det dags för lydnadskurs igen och för tredje gången var vipsen "okontaktbar". Jag hade med mig två nya leksaker, tre sorters godis (blodpudding, leverpastej och köttbullar) plus att instruktören hade kokat kycklinghjärtan speciellt till oss. Jag tjoade, tjimmade, sprang, hoppade, kastade mig på marken, rullade, lekte, busade, kastade godis, kastade leksaker, klickade osv i 60 minuter i princip utan resultat. Visst fick jag kontakt precis när jag gjorde nåt, men sekunden efter var nosen i marken igen och sen fick jag jobba några minuter för att få tillbaka den sekundlånga kontakten. Exempel: Jag hoppar upp i luften och låter busig, vipsen springer, hoppar upp och biter i min jacka och är jätteglad. Jag landar och han kör ner nosen i marken igen.. Suck.. Efter ungefär en halvtimme kom instruktören fram till mig och frågade om jag funderat på kastrering.. Hon sa att han var snäppet värre än hanhundarna brukar vara och att hon tyckte synd om mig som fick slita så utan nåt resultat.. Vi pratade en del om det, om hur han är och beter sig i vanliga fall. Det vi kom fram till är att han inte mår bra av att vara så stressad som han är..
Kom hem och pratade med Markus om det. Vi har ju diskuterat kastrering av och till ända sedan vi skaffade honom så det här var väl bara ett steg närmare ett beslut. På torsdagens kurs (mer om den kommer i nästa inlägg) så frågade jag den instruktören vad hon tyckte och hon höll med mig i allt och tyckte absolut att vi skulle göra det.. På fredag när jag kom hem så hade den underbara lydnadsinstruktören mailat lite mer info som hon hade hittat på internet(hur snällt är inte det av en instruktör att ta sig tid att göra sånt?) och i helgen har jag själv suttit och läst allt jag hittat om det..
Sen i onsdags så har vi nog bara blivit mer säkra på att det är rätt beslut. Vipsen verkar vara på väg in i ännu en "löpperiod" (han har haft tre riktiga sådana hittills) och är otroligt stressad utomhus. Sedan i torsdags har det krävts ungefär fyra-fem promenader varje gång innan han bajsar eftersom han är så stressad att han glömmer bort det. I vanliga fall så gör han det varje eller varannan promenad beroende på hur långt man går. Efter promenaderna tar det sen en lång stund innan han kan slappna av.. Det är inget roligt beteende och det märks att han inte mår bra av det. Hur skulle man kunna må bra av att vara så stressad hela tiden?
Jag vet att man kan få en hund mycket lugnare och mer kontaktvillig med träning. Men helt ärligt så kan jag inte ge honom så mycket mer träning än han får. Vi går två kurser, vi spårar minst en gång i veckan, de senaste veckorna har det blivit 2-3 gånger/vecka, vi kör uppletande, på promenaderna får han olika uppgifter, vi tränar och repeterar träning varje kväll(främst momenten ur tävlingslydnaden och freestyle, men även annat), han får hjälpa till med olika saker här hemma (hämta, springa iväg med saker, ta ut tvätten ur maskinen..), vi gömmer godis, hans middag får han oftast i en tankeleksak, han får gå rätt många promenader och fem dagar i veckan så leker han med sina kompisar på dagis på dagarna.. Självklart skulle man kunna göra mycket mer, men JAG kan det inte. Min ork räcker inte till mer. Jag behöver få sitta nerkrupen i soffan ibland och bara slappa utan tvångstankar om att gå ut och lägga spår..
I morse var vi ute och gick tidigt, det var inga andra ute och antagligen hade inte hundar gått där vi gick sedan igår. Vipsen var så otroligt duktig! Gick perfekt i koppel, hade kontakt hela tiden och markerade ALLA lyktstolpar (han brukar markera dom på kommando, nu gjorde han det självmant) och staket vi passerade. Jag skrattade hela promenaden! Han var så underbar! Det känns så sjukt att han kan vara så annorlunda bara för att det inte luktar så mycket.. Tanken på att kunna få ha honom så jämt gör att jag stärks i mitt beslut om kastrering. Jag vill kunna gå ut med honom och vara glad. Jag vill kunna gå till träningsplanen och träna, inte slita som ett as för att få honom att lyfta huvudet. Jag vill kunna lägga energi och tid på att ha roligt med honom, inte på att känna mig gråtfärdig, less och uppgiven..
Ja, pga allt här ovan så har vi nu (till 98%) tagit beslutet..
Det vi kommer att göra är att först pröva en kemisk kastrering (chip-kastrering) för att se hur det funkar och om det blir bra så kommer det att bli en riktig kastrering senare. Chip-kastreringen håller i ungefär ett halvår och ger samma effekt som en riktig kastrering. Jag ska ringa veterinären nu i veckan och fråga om det rent medicinska och sen är det bara att boka en tid.. Det enda som stör mig nu är att tidningen Härliga hund ska ha en artikel om chip-kastrering i nästa nummer. Jag skulle vilja läsa den, men det är tre veckor tills det numret kommer. Jag vill ju ta tag i det här nu, så fort som möjligt så att det blir gjort..
Vi får se, som det känns nu så kommer jag iaf att ringa veterinären imorgon och fråga..

/Carolin

Ja, vad har hänt sen förra helgen? Inte mycket! I måndags jobbade jag sent, tisdag slutade jag tidigt, onsdag var det lydnadskurs, torsdag var det freestylekurs och fredag jobbade jag sent. Mest jobb och kurs med andra ord :)

På lydnadskursen var det (för andra gången) ett helvete. Förra gången löpte en av tikarna och Vipsen var tokig.. Den här gången var det ingen löptik i gruppen, men nåt på marken luktade ändå otroooligt gott. Efter tio minuter hade jag slitit (hoppat, tjoat, skuttat, sprungit osv osv) så hårt för att få hans uppmärksamhet att jag var alldeles genomsvettig.. Suck.. Efter de tio minuterna började min motivation att tryta och jag borde nog egentligen ha åkt hem.. Vi fick hoppa över flera av de övningar vi skulle ha gjort eftersom han var "okontaktbar"och istället öva massor på hoppet eftersom han tycker att det är roligt.. Det gick väl inte så superbra det heller, men det gick ju bättre än att försöka få till ett fot.. Inkallningsövningarna gjorde vi dock och där var han superduktig så länge ledaren höll i honom tills jag kallade. Att försöka ha honom lös eller att få honom att sitta kvar var omöjligt, han bara strosade och följde dofterna.. Behöver jag säga att jag var otroligt uppgiven och deppig när jag åkte hem? Att tävla känns bara mer och mer avlägset..


På torsdag var det första gången på freestylekursen. Vilken skillnad på min hund! Vilken energikick! Den här kursen hålls inomhus och det var inga löptikar där så inga intressanta dofter som störde honom. Han var kanonduktig! Helt fokuserad och jättetaggad! Vi började med att klicka in targetfinger, vilket inte var några problem alls, men jag har ändå ändrat nu till en targetstick eftersom det känns lättare. Vi skulle även träna in snurra, spinn, åttan och runt. Snurra, spinn och runt kunde Vipsen redan (mer eller mindre) så det var ju inte så svårt :) Men vi behöver definitivt befästa det bättre! Den här kursen kommer nog bli jätteskoj och det är otroligt roligt att ha nåt annat än lydnadsmomenten att träna på.

Igår var jag iväg och shoppade lite..  Använde upp mina presentkort på H&M, två toppar och ett par shorts/byxor blev resultatet! Köpte även några nya blomfröer på coop...

Imorse visade Markus bilderna på handgranaten för några kollegor som jobbat inom militären. De bekräftade att det var en granat och sa åt Markus att ringa polisen. Det gjorde han och de berättade att de redan fått in ett tips om den tidigare på morgonen och att de skulle skicka iväg bomgruppen med sina hundar för att söka av området. Själv skickade jag bilden till tidningen och tipsade dom :) Klantigare tidningsfolk får man dock leta efter.. De ringde när de var på väg ut till naturreservatet, hade ingen aning om vart de skulle och ville veta om granaten låg nära en parkering eller om det gick att köra bil ändå fram.. Ehm, va? Det är ett strövområde!! Hört talas om STIGAR och VANDRINGLEDER!??? De ringde två gånger, men sen gav de nog upp.. Det är min bild som är med i artikeln så jag antar att de inte hittade fram :)

Det är vår!! Det är vår!!!

Dagen i bilder:

Ja, nästan iaf :)
Egentligen firade jag min födelsedag igår(fast jag alltså fyller idag) och det var verkligen en av de bästa födelsedagarna någonsin! Jag fick nämligen en resa till Ullared inklusive shopping av Markus i present!!! Jag ÄLSKAR Ullared!! Jag skulle vilja bo i Ullared! Semestra i Ullared! Tillbringa all min tid i Ullared! Aldrig åka ifrån Ullared! Börjar ni förstå hur mycket jag tycker om Ullared? :) Egentligen borde jag väl byta ut alla "Ullared" mot "Gekås" eftersom det är det butiken egentligen heter, men för mig heter det Ullared så det får ni stå ut med :)
6.30 igår morse klev jag upp och tog med mig Vipsen på en halvtimmes promenad. Sedan gick vi hem, väckte Markus och gjorde oss i ordning. 7.30 åkte vi till Markus mamma och dumpade Vipsen och sen bar det av! Ett par timmar senare var vi framme. Markus var lagom less då jag suttit och studsat i bilen nästan hela vägen :P

Ljuva, underbara känsla att gå in genom butiksdörrarna!  Jag skulle kunna handla hur mycket som helst! Sköljmedel, hårspännen, tandkräm, t-shirts, kläder, underkläder, hundsaker, handdukar, mat, godis, tavlor, böcker, prydnader, elektronik, dataspel... Dom har ALLT!!
Började med att fylla dagisvagnen(vi hade ju givetvis TVÅ vagnar!) med allt som skulle i den för att sen kunna slappna av och gå och titta på allt i lugn och ro.. Började med allt småplock, hygienartiklar och sånt och sen gick vi till herrkläderna. Hittade faktiskt ovanligt lite där. Jag brukar alltid passa på att köpa bekväma och billiga t-shirts där, men den här gången hittade jag bara två som kändes acceptabla. Markus hittade knappt nåt heller så det var ju lite trisst. Efter det var det dags för lite fika-kyckling/bacon macka ur automaten- suveränt god! :) Därefter vad det dags att ta itu med damavdelningen! Jag såg otroligt mycket kläder som jag ville ha! Dom hade verkligen mycket fint den här gången, men tyvärr är jag, trots viktnedgång och godisstopp, fortfarande för stor för alla ministorleker så det var rätt mycket kläder som jag tyvärr inte kunde ha. Det gjorde mig ännu mer beslutsam! Till sommaren SKA jag ha gått ner minst fem kilo till och då ska jag åka dit och shoppa jävlar anamma! Jag köpte ändå en del kläder och tänkte faktiskt göra en blondinbella och publicera bilder på dom här :)

Tack Sandra för kommentaren angående Vipsens storleksskillnad nu mot för som 12-veckorsvalp. Jag blev själv jättenyfiken, men har tyvärr inte kunnat mäta honom förrän idag då jag kunde ta mig till affären och köpa ett måttband :)
Jag passade även på att väga honom idag och han har gått ner 1kg sedan januari då vi båda började vår viktnedgång! :)

Här kommer resultatet efter vägning och mätning!:

12veckor & 1dag:                                             1år, 6månader och 4dagar:
Vikt: 5,5 kg                                                        14,3kg                                 
Mankhöjd: ca 20 cm                                           ca 31cm
Öronhöjd(eller längd?): 9 cm                              10 cm
Benlängd(fram): 16 cm                                      17cm(det kan ju inte stämma!! Får kontrollera sen)
Benomkrets: 12 cm                                            -har inte mätt
Rygglängd: 32 cm                                               ca 47cm
Svanslängd: 23 cm                                              25cm tills själva svansen slutar, 37cm till yttersta hårtoppen


Idag mätte jag även runt magen(alldeles bakom frambenen) samt runt midjan. Resultatet: Magen- 56 cm, midjan- 49 cm!
Det vi kan konstatera av ovanstående är ju alltså att han i princip tredubblat sin vikt samtidigt som han ökat 10cm både på höjden och längden :) Det med benlängden verkar ju dock väldigt konstigt. Hur kan han bli 10cm högre i manken utan att benet växer? Jag måste ha mätt fel förra gången :)

Imorse klev jag och lillskrutten upp och gick till parken för att jogga lite. Jag behöver musik för att kunna springa, men tycker inte om att ha det när jag går med honom. Tänkte dock att det borde vara väldigt lugnt ute så pass tidigt (klockan åtta) så jag tog mp3n ändå. Tji fick jag! Hela parken var full av folk och hundar! Det är koppeltvång där, men den där tiden var visst alla jävla idioter ute som skiter i sånt så varenda hund var så klart lös. Vi joggade ett halvt varv, sen blev jag bara less och förbannad och genade tillbaka genom parken och gick hem.. En halvtimme var vi iaf ute så det var alltid nåt. Det var även välbehövligt för honom. Han tuggade i sig en pinne igår så han var ruskigt dålig i magen. Vet inte hur många gånger han satte sig under den halvtimmen.. Så typiskt när jag och Yasmine just diskuterat om att Vipsen aldrig är dålig i magen trots att han äter en massa konstigt jämt :)


Vägde mig själv när vi kom hem och jag hade gått ner ett kilo till! Imorgon blir det 9 veckor utan godis och kakor! Vet ni hur skönt det känns?? Glass och chips äter jag dock fortfarande.. och visst hade jag kunnat försöka gå ner mer, men 4 kilo på två månader känns rätt lagom.. Jag hoppas verkligen att jag kan fortsätta.. Tänk om jag skulle kunna gå ner tip kilo(sammanlagt) till sommaren!! Det skulle verkligen vara underbart.. Vi får se.. Ska försöka köpa mig ett par riktiga joggingskor nästa vecka så blir jag kanske mer motiverad att gå ut. Mina skor nu är så otroligt tunga och hårda.. Min superklumpiga vinterjacka är inte heller speciellt kul att motionera i..

Mitt på dagen idag gick vi iaf på en långpromenad där han fick springa en del i flexikoppel- det gillar han!

Ja, sen kom vi hem och vilade lite innan det bar av hem till Markus mamma. Hon ska vara hundvakt nästa lördag så vi behövde gå igenom en del detaljer :) Haha. Det är första gången någon annan än min pappa passar Vipsen mer än någon timme. Det är nervöst!! Fast jag har inget val för vi ska till ULLARED!!!!!! En viss liten person fyller nämligen år och har önskat sig en Ullared-resa av Markus i present och det ska hon få också!! Jag längtar så sjukt mycket! Ullared är verkligen himmelriket för mig :)hahaha.. Har så mycket saker jag vill köpa där! Ska verkligen ta mig tid den här gången att kolla på allt och prova alla kläder som verkar okej.. Ni får hålla tummarna att jag hittar nåt! :)

Väl hemma igen så var det dags för mätningen som jag nämde ovan.. Ojojoj så obehagligt måttbandet var!! Att ha dragkamp om det var superkul, men att få det lagt mot kroppen, ja det var nog bland det äckligaste Vipsen någonsin varit med om. Tre gånger "smet" han ifrån mig så jag fick gå och hämta honom i andra rummet och bära tillbaka honom.. Jag var inte populär! Efter det var det dags för duschning av lillen. Han har behövt tvättas länge nu, men jag ville vänta tills allt vägsalt var borta(känns som att han behöver det naturliga fettet i pälsen som skydd mot sånt) och det nu. Duscha är väl ingen höjdare det heller, men han går iallafall in självmant och står still tills allt är klart :)


Hmm.. annars då.. Just det, tävlingslydnaden är i full gång nu! Träning alltså :) Varit på två kurstillfällen och det är såååååååå kul! :) Vi hade en del problem med platsliggningen första gången så där har vi fått ändra om träningen och börja från början vilket gör att vi har lång väg kvar innan vi är tävlingsklara med det momentet. Linförigheten går dock framåt! Han börjar bli riktigt duktig! I onsdags var han till och med så duktig att instruktören använde honom för att visa upp vänstersvängar med :) Wee! Ingångar och bakdelskontroll fungerar också otroligt mycket bättre än förut! I onsdags var det apportering och där var han helt suverän! Han gjorde mig så stolt så stolt. Min lille skrutt, att han kan vara så duktig! Fortfarande har vi lång väg kvar, men det känns inte omöjligt längre.. Det svåraste kommer att bli störningsträning; alltså att träna på nya ställen med nya och olika typer av störningar.. Jag är för lat för att åka runt på olika ställen bara för att träna! Men när det närmar sig tävling har man väl inget val.. Blä! :P

Förutom det så kan jag meddela att jag nu börjat årets blomodling :) Jag önskar att jag hade tre gånger så mycket plats, då hade jag odlat obegränsat! Nu fick jag dock bara ett bord till mitt förfogande så det blev bara några sorter (blåvinda, smultron, petunia, viol, aster, rävsvans och nemesia), men när jag kan börja sätta ut dom på balkongen så kommer jag ju få plats för många fler :) Vår balkong är det bästa med hela lägenheten! Ska försöka fota den nån dag så ni får se hur underbart stor den är! Jag håller tummarna för att Ullared ska ha fina krukor och andra blomsaker..

Vilken härlig helg vi har haft! I fredags slutade jag redan klockan två så den dagen kändes nästan som en ledig dag.. Blev nog 1½timme extra promenad den dagen, jättehärligt! På kvällen gick jag, Markus och Vipsen en tur till parken. Först lekte vi massor, gömde oss bakom träd, tappade vantar och annat som Vipsen uppskattar.. Sen hittade vi små kullar med snö.. Barnasinnet kröp fram (på Markus, hos mig finns det nog även i vanliga fall..) och vi prövade att åka på rumpan i nedförsbackarna. Shit så roligt! Nästan lika roligt var det att sen försöka krypa uppför de snorhala kullarna... Som vi skrattade! Hälften av tiden låg vi i högar på marken och bara skrek av skratt.. Vipsen, ja han mest bara skrek.. och skällde.. och bet i våra kläder... Han var inte så jätteförtjust i vårt val av aktivitet :) Haha. Men även han fick pröva att åka några gånger, sittandes i knät. Ganska nöjd och glad, men mest bara hysterisk.. Stackarn.. Fast det får han bjuda på för vi hade otroligt roligt! Man behöver verkligen få slappna av på det sättet ibland. Bara skaka av sig all stress och press och bara vara.. Få skratta tills man gråter :) Efter en låång stunds åkande gick vi vidare till lekparken. Där fick Vipsen ågna sig åt sitt nöje- åka rutschkana.. Vi hade dock glömt en sak- även rutschkanor blir halare på vintern. Vilken fart han fick! Det var dessutom en sån som har en snurr.. Han flög rätt rejält.. Men han tyckte om det! Och han gjorde det såklart självmant! Det enda vi behöver göra är att visa honom var han klättrar upp, sen springer han upp och åker själv. Han gjorde det dessutom en gång till så jag tror inte att han tyckte att det var farligt alls. Jag provåkte däremot och jag tyckte att det var så pass läskigt att jag var tvungen att blunda.. Hmm.. Han är ju inte direkt rädd av sig den lille hunden :)

Igår åkte vi iväg ut på landet för att hitta ett fint promenadområde och vi lyckades verkligen! Vi hittade en skog som nästan kan räknas som riktig skog! "Helt öde" var den så lillen fick springa lös. Både han och vi njöt i fulla drag! Fikakorg hade vi dessutom med oss med mackor och varm choklad.. Helt underbart.. Vipsen var vääldigt trött efteråt! Vi kom hem vid 11 och sen sov han i princip hela dagen..

Lördag kl 12:00- Kaninen anländer
Lördag kl 12:08- kaninen är död...

Tiden verkligen bara flyger fram! För bara någon vecka sedan så var det verkligen vinter och kolmörkt ute hela tiden, men nu börjar vi äntligen gå mot vår! I torsdags morse var det ljust när jag kom till jobbet och i fredags eftermiddag var det ljust nästan ända fram till stängning. Underbart!

Angående fotomodellandet så gick det bra, förutom att Markus och Vipsen fick sitta och vänta i 1½ timme.. De använde hundarna till ett motiv var så det blev ju bara ett kort, men det är bättre än inget. Som tack fick man dessutom en stor (10 eller 15 kg, inte säker) säck med hundmat. Riktigt veterinärfoder (hills) så den är säkert värd 600kr :) Hemsidan har inte uppdaterats än så jag har inte sett bilden, men jag lovar att länka när den är fixad.



Vecka 9 (nästnästa vecka) börjar tävlingslydnaden! Det ska bli så otroligt roligt! Vi kämpar på och tränar en del. Jag har tyvärr inte riktigt hittat min motivation än och lider fortfarande av lite vinterdepp så jag har svårt att engagera mig. Förhoppningsvis blir det bättre när träningsgruppen sätter igång så jag får en spark i baken :)
En liten genomgång av momenten kan jag dock bjuda på:

Platsliggning- Klarar nog en minut utan upprepat kommando, men jag har svårt att sluta belöna . Till slut ska han klara 2 minuter med störning och mig helt passiv så vi har låång väg kvar
Tandvisning- Svårt att träna på då jag inte känner några människor :P Vipsen är ju lite osäker på människor så jag tror faktiskt att jag väntar med det till träningen sätter igång så får instruktören kolla hans tänder och så får vi se hur det går..
Linförighet- "fot". Han börjar förstå positionen lite och raksträckorna går oftast kanon. Helomvändning och högersvängar fungerar också okej, men vänstersvängar är svåra. Det behövs mycket mycket mer träning innan det blir ett bra moment. Motivationen måste också förstärkas, han har lätt att tappa fokus
Läggande under gång- Ett av de momenten som känns "enklast". Snabba lägganden har har och mina dubbelkommandon är inte så hemska. Fria följet innan själva läggandet och att han ska ligga kvar tills jag kommenderar sitt är det som blir svårt
Ställande under gång- Samma där- fria följet och att stanna kvar blir svårast. Här har vi dock problem med själva momentet plus dubbelkommandon också. Än så länge kan han knappt ställa sig med handtecken när han är framför mig. Det är sjukt mycket svårare att göra det vid min vänstra sida med enbart röstkommando.. Det blir svårt!
Hopp över hinder- Ja, själva hoppet blir nog inte så svårt. Däremot måste han ju göra en korrekt ingång efteråt.. Får jag bara till ingångarna så fixar vi nog detta moment!
Apportering- Han ska sitta still med en apport i munnen- det är svårt! Att hämta apporten, eller att bära den, det är ju simpelt. Men att sitta still, det är svårt! Vi tränar och tränar och det kommer nog ge sig så småningom..
Helheltsintryck- Mitt favoritmoment :) haha. Det är ju inget moment i sig utan bara en bedömning av samspelet med hunden och typ hur glada hund och förare är. Om inte Vipsen stressar upp sig och börjar skälla så hoppas jag på höga poäng. Hur kan en så söt hund som Vipsen få annat än en 10a? :P

Jag tror det var alla moment.. Som ni kan se så har vi en hel del kvar. Främst grunder- Ingångar och position vid fotet.. Vi får väl se hur det går..

Förra helgen var vi iväg på privatlektion med lilla skrutten för att få lite hjälp med hans osäkerhet och utfall. Tjejen vi går hos är otroligt trevlig och duktig. Hon utbildar sig just nu till hundpsykolog och det visade sig att hon ville ha oss som sitt projektarbete under utbildningen! Otroligt roligt! Och bra för oss då lektionerna helt plötsligt kostar en tredjedel så mycket bara :)  Vi gjorde inte så mycket första gången, pratade bara igenom allt, men bara tanken på att vi nu har någon som ska hjälpa oss gör att det känns bättre..



På tal om något annat så är det nu sex veckor sen jag slutade äta godis och kakor! Igår  (alla hjärtans dag) "fuskade" jag lite och bakade kladdmuffins, men de tänker jag inte ha ett dugg ångest för! 3½ kg har jag gått ner på de veckorna så jag är väldigt nöjd :) Tanken nu är att låta bli sötsaker fram till min födelsedag i mars i första hand och sen får vi se. Känner jag fortfarande som jag gör just nu så tänker jag fortsätta. Det är underbart att inte vara styrd av sitt sockerbehov!
I tisdags till exempel så slutade jag tidigt från jobbet och var hemma vid fyra. Då tog jag en banan och sen åt vi middag 17.30 och efter det åt jag inget mer den kvällen. Det hade ALDRIG hänt förut!! Även om jag inte hade ätit godis så hade jag antingen ätit massor av mackor eller så hade jag småätit frukt hela kvällen och dessutom hade jag ätit dubbelt så mycket till middag.. Nej, jag är verkligen nöjd med min förändring!!
Motionen har jag också blivit mycket bättre på. När jag slutar tidigt nu så försöker jag alltid gå minst en timme med Vipsen. Förut gick jag alltid kortast möjliga väg hem från tåget, nu försöker vi ta så lång omväg som möjligt. Problemet är bara att Lund är så mini så vi hinner runt hela stan på en timme! (det har jag nog nämnt förut). Igår var Markus också duktig och följde med ut på en tvåtimmarsrunda och sen på kvällen gick vi i 45 minuter till. Imorse gick vi i en timme och jag hoppas att det blir en sån runda till. Det är så härligt att gå! I fredags gick vi i två timmar (8km!) på dagis (jag, Yasmine och två praktikanter. Ja, några hundar också såklart :P), underbart!


I fredags fick Vipsen träffa dagishunden Cliff. Jag trodde att de skulle passa perfekt som lekkompisar då båda älskar att springa och leka jaktlekar, men Cliff tyckte att Vipsen var jobbig så han ville inte alls leka, haha :) Det var väldigt roligt att se för i vanliga fall är det Cliff som är så otroligt på så att alla andra hundar backar- nu var det Cliff som backade och försökte gå undan medan Vipsen fjäskade och ville leka :P

I fredags ringde de från veterinärstationen och sökte mig. Jag blev väldigt förvånad eftersom det är mer än sex månader kvar innan nästa vaccinering. Jag svarar och får höra "- Hej Carolin! Det här är *** på ****. Jag har en liten annorlunda fråga till dig. Skulle Vipsen vilja bli fotomodell? Vi ska göra om vår hemsida och behöver söta hundar som kan vara med på korten. Vi funderade på vilka söta kunder vi har och så kom jag på det! Vips! Han är ju bara för söt!"
Min hund!! Dom vill ha med MIN hund!! För att han är så SÖT!! :) Tror ni jag blev glad? O-ja! Typiskt nog var det så klart det enda dag jag inte kan så jag var tvungen att tacka nej. Ringde Markus och var jätteglad fast besviken, men då lovade han direkt att han kunde åka dit med honom! Woho!! Skyndade mig att ringa tillbaka till veterinären och tacka ja :) Ska bli väldigt kul att se hur det går.. Jag antar att dom vill ha bilder där han låtsas bli undersökt, sitter i väntrummet osv.. Vet inte riktigt hur bra Markus kan få honom att posa i såna situationer, men vi håller tummarna för att det ska gå bra :P


Just nu är det någon tik som löper här utanför så Vipsen har varit väldigt jobbig hela veckan. Gnäll, gnäll, gnäll och ännu mer gnäll heeeeela tiden. Hemma går det väl an, men på tåget blir jag vansinnig när han inte kan hålla tyst!
I helgen har vi märkt en liten förbättring så förhoppningsvis har det snart gått över..
Vi funderar allt mer på att kastrera honom. Kemisk kastrering blir det i så fall i första hand så att vi får se hur resultatet blir. Jag vill egentligen inte, men varken han eller vi mår ju bra när han är så stressad och inte kan slappna av...

Annars så tränar vi på med tävlingslydnaden. Inget moment är ens 50% klart, men de flesta har en rätt bra grund iallafall.  Just nu kämpar vi mycket med att få till grundpositionen till linförigheten (ja, den ingår ju i princip i alla moment) och så ingången till inkallningen. I slutet av februari/början av mars är det tänkt att tävlingslydnadsgruppen ska börja så det ser jag verkligen fram emot!

Idag tog vi och knatade bort till Brukshundklubben. Där tränade vi en del inkallning och så körde vi agility. Otroligt roligt, men jag håller verkligen med Yasmine mer och mer. Agility är så otroligt simpelt! Vi har varit på agilitybanan 4-5 gånger och aldrig tränat "på riktigt", men idag körde vi ändå en hel bana  utan problem. Visst får jag hjälpa honom vid slalomen, men de andra hindren och handlingen, det sitter ju redan! Självklart krävs det lite mer för att tävla på elitnivå, men efter en veckas träning tror jag absolut att vi hade kunnat ställa upp på en nybörjartävling.. Jag skulle dock aldrig få för mig att tävla i agility då det är så fruktansvärt stressande. Stackars Vipsen skulle bli helt förstörd om han tvingades utstå den stressen och pressen. Nej, tävlingslydnad är nog mer vår grej :)

Har inte lyckats ta några bilder på Vipsen den här veckan så jag får bjuda på några filmer istället :)
Den första visar hur glad Vipsen blir när hans husse (Markus) kommer på besök på dagiset. Då hugger han tag i det första han hittar och sen springer han tills han stupar :P Efter att först ha attackerat Markus med pussar och sen tjutit av glädje i tio minuter så klart...
De andra filmerna visar Vipsen när han leker med dagishunden Baloo :)







Den här veckan har varit rätt härlig. Jag slutade tidigt från jobbet tisdag, onsdag och fredag och de dagarna tog jag och Vipsen en rask långpromenad hem från tåget. Otroligt härligt!
Men, jag har börjat störa mig väldigt mycket på en sak. Nämligen att Lund är så litet så att jag i princip kan gå runt hela stan på en timme! De första "långturerna" vi gick tog ca 40 minuter och då gick jag så stor omväg jag bara kunde, tyckte jag iallafall. Sen i fredags prövade jag att lägga ihop två av rundorna för att verkligen få en lång promenad- hur lång tid tror ni att det tog? 60 minuter!!! Nu går vi visserligen fort eftersom vi är ute och motionerar så vi går ju rätt lång sträcka. Men ändå, ska man verkligen hinna runt hela stan på en timme?? :)

Annars så kan jag rapportera att Vipsen nu börjar bli mer vuxen och Mycket mer gosig! Just nu ligger han, självmant, i Markus knä och myser. Nu för tiden kommer han ofta och hoppar upp i ens knä för att vila lite. Han är fortfarande inte så förtjust i att bli klappad, men han tycker iallafall om att ligga nära och det är ju framsteg :)

Jag själv har inte mått så bra sista veckorna, varken fysiskt eller psykiskt och allt har känts rätt tungt. Känns som att jag skulle behöva komma bort ett tag från allt ansvar, alla tankar och all pengabrist..
Just idag känns allt dock lite bättre så det blir nog bra till slut. Snart är det ju tack och lov februari och vi går mot vår. Med ljuset brukar även livsglädjen komma så vi håller tummarna.. Om inte annat så fick jag nyss  Markus att lova att vi kan åka till Ullared när jag fyller år (i mars) så då har jag ju nåt att se fram emot. Får se till att spara mina korvören tills dess..

Och ja, idag har jag varit utan godis i tre veckor!! Det känns otroligt bra och faktiskt inte svårt.. Även om jag självklart hade velat sitta här med en gigantisk skål med lösgodis och bara vräka i mig.. Jag får nöja mig med fruktburk med vaniljglass, det funkar det med :)

Det var nog allt för den här gången. Tack alla mina vänner för att ni finns!

/Carolin

Haha, kolla så duktig jag är Sandra, TVÅ uppdateringar samma dag :)

Här kommer först några bilder från vår promenad i dimman förra helgen. Det enda man såg var en vit vägg..