Funktionärernas val!
Idag var det dags för tävling! Jättetråkigt väder med regn och lite blåst, dessutom mulet och grått, men vi höll humöret uppe ändå :) Vi lyckades dra startnummer 3 (av 19) så jag var överlycklig då jag gärna ville starta så tidigt som möjligt.
Började med platsliggning, vilket tyvärr gick dåligt. Efter ca 1 min och 40 sekunder (de ska ligga i två minuter) så reste sig skrutten och gick mot mig så där blev det ju en 0a. Jag är dock glad för att han inte brydde sig alls om de andra hundarna utan bara lullade åt mitt håll. Jag är dessutom glad att han fick ligga i den grupp han låg- i gruppen efter flög tre av hundarna upp och sprang iväg in på nästa plan. Det hade jag INTE velat ha med Vipsen på!!
Efter platsen så stod vi utanför ringen och tittade på nr 1 och 2. Försökte peppa upp Vipsen och köra lite kontaktövningar. Han var väldigt taggad och fokuserad då- tills det var vår tur, då tappade han allt. Inne på planen var han helt död. Ville inte alls jobba med mig och flera flera gånger mellan momenten fick jag ta tag i honom för att försöka få honom att titta på mig.. Det gick sådär.. Under själva momenten var han dock jätteduktig och det är ju det som räknas mest eftersom det är de man får poäng för!
Tandvisningen var inga problem alls så det behöver jag inte oroa mig för mer. Läggande och ställande under gång gick kanin- jag fick full pott på ställandet som tidigare varit vårt sämsta moment!! Inkallningen var jättebra, trots att jag inte alls fick kontakt med honom innan jag gick ifrån honom. Apporteringen funkade jättebra, men han flyttade rumpan lite så vi fick 1 poängs avdrag. Hoppas var super! Helhetet var visst också bra för även där fick vi fullt :)
Efter att vi tävlat följde flera dryga timmars väntan på prisutdelningen. När det väl var dags så visade det sig att det var värt all väntan. Vipsen blev vald till Funktionärernas val!! De tyckte att det var kul att se en så ovanlig ras och dessutom föll de för hans charm :D Det priset innebär att vi får tävla gratis på deras tävling nästa år!! OTROLIGT roligt att bli utvald!! Det är verkligen mer värt än ett 1a pris för det här betyder ju verkligen att vi utmärkt oss på nåt sätt! Wee!! :)
Resultatet blev alltså
Platsliggning 0 går
Tandvisning 10
Linförighet 7 snusar kk pos (vet inte vad kk står för om hon inte skrev fel och menar dk=dubbelkommando)
Läggande 8,5
Inkallning 10
Ställande 10
Apportering 9 något orolig
Hopp över hinder 9 tvekan avslut
Helhetsintryck 10 tar i halsband
Summa 152 poäng, 2a pris- 8 poäng från ett 1a pris! (alla med över 160 poäng får 1a pris)
Bra!
Nja..
Så här ska det INTE se ut!! :)
Han blev lite less när vi satt och väntade så han dödade min tumme :)
ber om ursäkt för de konstiga färgerna, det blev så när jag försökte få texten att synas :)
/Carolin
Höst!
Systemkamerabilder 2 :)
och så några på skrutten..
Systemkamerabilder :)
.. först några på svea :)
TÄVLING!!!
Ja, nu har jag anmält mig och vipsen till en tävling i lydnadsklass 1... Otroligt skrämmande!! Men även roligt..
Kursen har gått jättebra hela terminen och det känns som att vi gjort stora framsteg. Min kastrerade hund är helt underbar! Han bryr sig inte ett skvatt om de andra hundarna (så länge de inte kommer för nära, men då är det för att de är skrämmande, inte för att de luktar gott..) och fokuserar otroligt bra på mig. Han behöver heller inte lika superduper speciell belöning som han gjorde som okastrerad, nu duger torrfoder lika bra :) Fast självklart får han ju ändå köttbullar, korv och annat mumsigt när vi tränar, det förtjänar han! Det som gjorde att jag anmälde oss till tävling är att platsliggningen faktiskt börjar fungera. Förut har han rest sig hela tiden, men nu ligger han faktiskt tre minuter (det är två minuter som gäller på tävling) med störning, så det känns bra. Självklart kan jag inte garantera att han inte reser sig på tävlingen, men om han gör det så är jag (i princip)säker på att han kommer att lufsa till mig och inte hoppa på de andra hundarna och det är ju det viktigaste.. Den andra anledningen till att jag bestämde att det var dags att tävla är att tävlingssäsongen snart är över för i år och om jag inte tävlar nu så får jag vänta tills mars/april- det vill jag INTE! Då kommer jag verkligen att tappa all motivation! Vi har alltså anmält oss nu till en tävling i slutet av oktober och nästa vecka när jag får lön ska jag anmäla till en tävling i början av november. Sen väntar jag nog tills första tävlingen är avklarad innan jag anmäler till fler, men förhoppningsvis så blir det en till tävling sen i november och så en i december.. Kanske.. Om inte allt skiter sig och jag bestämmer mig för att aldrig tävla mer!
Just nu känns de flesta moment lite halvklara.. Linförigheten, tandvisningen, hoppet och inkallningen känns det som att vi inte kommer längre med.. Om de funkar så kommer vi få toppbetyg, men om han/jag har en dålig dag eller blir påverkade av nerver eller för stor störning så kan vi lika gärna få en 0a.. Läggande under gång fungerar bra, men jag har många dubbelkommandon som jag gör omedvetet.. Platsliggningen fungerar ju som sagt bra under träning, men kan skita sig helt på tävling.. Och sen det största problemet just nu; ställande under gång. Hunden ska där gå fot för att sedan, på mitt kommando, stanna ståendes medan jag fortsätter framåt. Ibland funkar det super, men när han är för taggad(vilket han måste vara för att linförigheten ska bli bra!) så vill han inte stanna, då vill han bara följa med mig och titta in i mina ögon :) när han däremot är seg och gör linförigheten jättedåligt, då stannar han gärna.. Jag måste även låta väldigt barsk när jag kommenderar, om jag låter minsta lilla glad så följer han med mig.. Det är svårt! Vi tränar och tränar, men man vill ju inte träna för mycket heller eftersom han lätt lessnar..
Okej, nog om tävling och träning :)
För övrigt så rullar livet på, det är rätt bra just nu och tiden flyger fram! På tisdag kommer min underbara mamma och hälsar på i nästan en vecka!! Wee!! :) Vi ska bland annat iväg på turridning på lördagen och sen blir det nog mycket mysiga promenader på stan och fikande på mysiga fik :) Hon ska även följa med på dagiset någon dag och se hur jag har det där.. Tyvärr kan jag ju inte ta ledigt nåt så hon får roa sig själv de dagar hon inte följer med, men Lund är mysigt så hon kan nog strosa runt lite på egen hand..
I torsdags kom det två äckliga vidriga lösa hundar framspringande till vipsen i mörkret på morgonpromenaden.. Den ena skrek jag bort, den andra sparkade jag så den flög iväg.. Fy fan som jag skrek! och sparkade.. Jag visste visserligen innan att jag försvarar vipsen, men att jag kunde bli så fly förbannad visste jag faktiskt inte.. Jag bara önskar att det vore ägaren som jag fått sparka istället, det var ju den som förtjänade det.. Inte nog med att den jävla blåsta idioten inte hade nån koll på sina hundar, hon hade dom dessutom lösa i stadsparken där det är förbjudet att ha hundarna lösa!! Extra förbannad är jag dessutom för att jag såg en hund som jag trodde var lös och därför valde att gå en annan väg och så kommer hundfan raka vägen genom buskagen och fram till vipsen ändå!! Vipsen är ju jätterädd för andra hundar ute och vi har tränat såååå hårt och länge för att få bort utfallen så helvete heller att jag tänker låta några äckliga jävla hundar med en puckad ägare förstöra det.. alltså var jag tvungen att sparka.. Självklart älskar jag hundar och jag förstår att de inte var deras fel så de är ju inte äckliga egentligen, men när de hotar MIN skrutt, då jävlar. INGEN hotar min skrutt ostraffat. Så det så! Och för eventuella kunder som hittar min blogg så kan jag tillägga att självfallet försvarar jag alla hundar lika mycket. De hundar jag har i kopplet försvarar jag med mitt liv om det så behövs..
Jag fick mycket beröm av mina kära dagiskollegor och min kära sambo över hur duktig jag var som "vågade" försvara vipsen. Det är ju ganska otypiskt min personlighet att våga nåt sånt.. Men som sagt, för vipsens skull.. En skön känsla, den lilla tigerhonan som försvarar sin flock :)
Kan tillägga att min metod (att vråla och härja) inte funkar med alla hundar. Yasmines hund till exempel blir vansinnig om yasmine skulle bete sig så, så för henne gäller det att hålla sig lugn i såna här situationer. Vipsen däremot verkar bli lugn när jag blir tokig. Förhoppningsvis är det för att han förstår att jag hanterar situationen.. Antagligen det i kombination med att han inte tycker om när nån är arg, han gör samma vid hundmöten- om den andra hunden gör utfall så blir vipsen en ängel. Om den andra hunden är en ängel- då gör vipsen utfall..
I detta fall med de lösa hundarna så brydde han sig iaf inte ett dugg. När jag började skrika så bara stod han där. Inte ett ljud och inte en rörelse.. När vi sen fått bort hundarna och började gå igen så tittade han bakåt och sa ett litet halvt "grr" :)
oj så lång texten blev om det.. Märks det hur förbannad jag blev? Fy fan vad jag hatar folk som har sina hundar lösa utan koll!!
Idag har vi iaf varit till Markus mamma och syster och ätit lunch. Underbart gott! Innan maten så gick vi en promenad till en grusplan och tränade lite lydnad med skrutten. Det var perfekt med störningar då en massa ungar (typ 40 stycken) spelade fotboll på planen bredvid. Vipsen var rätt omotiverad att träna, men han blev iaf inte så distraherad av störningarna..
Hos markus mamma fick vipsen leka en del med deras katt. Han älskar henne! Hon är dock inte lika förtjust i honom... :)
För er som inte vet så kan jag även passa på att säga att jag inte kommer hem nåt till jul. Det finns helt enkelt ingen tid då dumma julafton är på en torsdag. Det känns lite konstigt att inte vara hemma, men samtidigt ska det bli lite mysigt att göra egna, nya traditionen mer markus och vipsen.. Mest synd är det om min underbara familj hemma som måste klara sig utan mig :/ :)
Den senaste veckan på dagis har varit underbar.. helt underbar! Vi har två "nya" praktikanter (en 32åring från svenstavik! och en 17åring från skåne..) som båda är så otroligt glada, positiva och snälla.. 17åringens syo var på dagiset och kommenterade efteråt att det kändes som att vi var en liten familj och så är det verkligen.. Min lilla bonusfamilj :) Det var länge sen jag skrattat så mycket som jag gjort torsdag, fredag den här veckan.. underbart!
Kursen har gått jättebra hela terminen och det känns som att vi gjort stora framsteg. Min kastrerade hund är helt underbar! Han bryr sig inte ett skvatt om de andra hundarna (så länge de inte kommer för nära, men då är det för att de är skrämmande, inte för att de luktar gott..) och fokuserar otroligt bra på mig. Han behöver heller inte lika superduper speciell belöning som han gjorde som okastrerad, nu duger torrfoder lika bra :) Fast självklart får han ju ändå köttbullar, korv och annat mumsigt när vi tränar, det förtjänar han! Det som gjorde att jag anmälde oss till tävling är att platsliggningen faktiskt börjar fungera. Förut har han rest sig hela tiden, men nu ligger han faktiskt tre minuter (det är två minuter som gäller på tävling) med störning, så det känns bra. Självklart kan jag inte garantera att han inte reser sig på tävlingen, men om han gör det så är jag (i princip)säker på att han kommer att lufsa till mig och inte hoppa på de andra hundarna och det är ju det viktigaste.. Den andra anledningen till att jag bestämde att det var dags att tävla är att tävlingssäsongen snart är över för i år och om jag inte tävlar nu så får jag vänta tills mars/april- det vill jag INTE! Då kommer jag verkligen att tappa all motivation! Vi har alltså anmält oss nu till en tävling i slutet av oktober och nästa vecka när jag får lön ska jag anmäla till en tävling i början av november. Sen väntar jag nog tills första tävlingen är avklarad innan jag anmäler till fler, men förhoppningsvis så blir det en till tävling sen i november och så en i december.. Kanske.. Om inte allt skiter sig och jag bestämmer mig för att aldrig tävla mer!
Just nu känns de flesta moment lite halvklara.. Linförigheten, tandvisningen, hoppet och inkallningen känns det som att vi inte kommer längre med.. Om de funkar så kommer vi få toppbetyg, men om han/jag har en dålig dag eller blir påverkade av nerver eller för stor störning så kan vi lika gärna få en 0a.. Läggande under gång fungerar bra, men jag har många dubbelkommandon som jag gör omedvetet.. Platsliggningen fungerar ju som sagt bra under träning, men kan skita sig helt på tävling.. Och sen det största problemet just nu; ställande under gång. Hunden ska där gå fot för att sedan, på mitt kommando, stanna ståendes medan jag fortsätter framåt. Ibland funkar det super, men när han är för taggad(vilket han måste vara för att linförigheten ska bli bra!) så vill han inte stanna, då vill han bara följa med mig och titta in i mina ögon :) när han däremot är seg och gör linförigheten jättedåligt, då stannar han gärna.. Jag måste även låta väldigt barsk när jag kommenderar, om jag låter minsta lilla glad så följer han med mig.. Det är svårt! Vi tränar och tränar, men man vill ju inte träna för mycket heller eftersom han lätt lessnar..
Okej, nog om tävling och träning :)
För övrigt så rullar livet på, det är rätt bra just nu och tiden flyger fram! På tisdag kommer min underbara mamma och hälsar på i nästan en vecka!! Wee!! :) Vi ska bland annat iväg på turridning på lördagen och sen blir det nog mycket mysiga promenader på stan och fikande på mysiga fik :) Hon ska även följa med på dagiset någon dag och se hur jag har det där.. Tyvärr kan jag ju inte ta ledigt nåt så hon får roa sig själv de dagar hon inte följer med, men Lund är mysigt så hon kan nog strosa runt lite på egen hand..
I torsdags kom det två äckliga vidriga lösa hundar framspringande till vipsen i mörkret på morgonpromenaden.. Den ena skrek jag bort, den andra sparkade jag så den flög iväg.. Fy fan som jag skrek! och sparkade.. Jag visste visserligen innan att jag försvarar vipsen, men att jag kunde bli så fly förbannad visste jag faktiskt inte.. Jag bara önskar att det vore ägaren som jag fått sparka istället, det var ju den som förtjänade det.. Inte nog med att den jävla blåsta idioten inte hade nån koll på sina hundar, hon hade dom dessutom lösa i stadsparken där det är förbjudet att ha hundarna lösa!! Extra förbannad är jag dessutom för att jag såg en hund som jag trodde var lös och därför valde att gå en annan väg och så kommer hundfan raka vägen genom buskagen och fram till vipsen ändå!! Vipsen är ju jätterädd för andra hundar ute och vi har tränat såååå hårt och länge för att få bort utfallen så helvete heller att jag tänker låta några äckliga jävla hundar med en puckad ägare förstöra det.. alltså var jag tvungen att sparka.. Självklart älskar jag hundar och jag förstår att de inte var deras fel så de är ju inte äckliga egentligen, men när de hotar MIN skrutt, då jävlar. INGEN hotar min skrutt ostraffat. Så det så! Och för eventuella kunder som hittar min blogg så kan jag tillägga att självfallet försvarar jag alla hundar lika mycket. De hundar jag har i kopplet försvarar jag med mitt liv om det så behövs..
Jag fick mycket beröm av mina kära dagiskollegor och min kära sambo över hur duktig jag var som "vågade" försvara vipsen. Det är ju ganska otypiskt min personlighet att våga nåt sånt.. Men som sagt, för vipsens skull.. En skön känsla, den lilla tigerhonan som försvarar sin flock :)
Kan tillägga att min metod (att vråla och härja) inte funkar med alla hundar. Yasmines hund till exempel blir vansinnig om yasmine skulle bete sig så, så för henne gäller det att hålla sig lugn i såna här situationer. Vipsen däremot verkar bli lugn när jag blir tokig. Förhoppningsvis är det för att han förstår att jag hanterar situationen.. Antagligen det i kombination med att han inte tycker om när nån är arg, han gör samma vid hundmöten- om den andra hunden gör utfall så blir vipsen en ängel. Om den andra hunden är en ängel- då gör vipsen utfall..
I detta fall med de lösa hundarna så brydde han sig iaf inte ett dugg. När jag började skrika så bara stod han där. Inte ett ljud och inte en rörelse.. När vi sen fått bort hundarna och började gå igen så tittade han bakåt och sa ett litet halvt "grr" :)
oj så lång texten blev om det.. Märks det hur förbannad jag blev? Fy fan vad jag hatar folk som har sina hundar lösa utan koll!!
Idag har vi iaf varit till Markus mamma och syster och ätit lunch. Underbart gott! Innan maten så gick vi en promenad till en grusplan och tränade lite lydnad med skrutten. Det var perfekt med störningar då en massa ungar (typ 40 stycken) spelade fotboll på planen bredvid. Vipsen var rätt omotiverad att träna, men han blev iaf inte så distraherad av störningarna..
Hos markus mamma fick vipsen leka en del med deras katt. Han älskar henne! Hon är dock inte lika förtjust i honom... :)
För er som inte vet så kan jag även passa på att säga att jag inte kommer hem nåt till jul. Det finns helt enkelt ingen tid då dumma julafton är på en torsdag. Det känns lite konstigt att inte vara hemma, men samtidigt ska det bli lite mysigt att göra egna, nya traditionen mer markus och vipsen.. Mest synd är det om min underbara familj hemma som måste klara sig utan mig :/ :)
Den senaste veckan på dagis har varit underbar.. helt underbar! Vi har två "nya" praktikanter (en 32åring från svenstavik! och en 17åring från skåne..) som båda är så otroligt glada, positiva och snälla.. 17åringens syo var på dagiset och kommenterade efteråt att det kändes som att vi var en liten familj och så är det verkligen.. Min lilla bonusfamilj :) Det var länge sen jag skrattat så mycket som jag gjort torsdag, fredag den här veckan.. underbart!
Vipsen och hans kompis tigger godis av praktikanten :)
bus på dagis
Det här är en PON pappa! :)
(rasen PON alltså, pappa visste inte hur de ser ut)
check out his crazy eyes!!
mitt monster :)
min "bonusfamilj" :)
Den 17åriga praktikanten har en systemkamera som jag är helt kär i. De dagar hon haft med sig den så har hon blivit av med den rätt snabbt, jag snor den direkt :) tyvärr har vi inte fått till någon bra bakgrund än och korten har väl varit sisådär, men här kommer iaf några kort tagna med hennes kamera, vissa är tagna av mig och vissa av henne :)
yasmines svea!
/Carolin