Vipsen & Emma

 

Igår var jag och Vippen på kurs hela dagen. En fota-hund-kurs arrangerad av Åsa på Canis Skåne, samma instruktör som vi gått de senaste två lydnadskurserna för. Jag anmälde oss mest för att få möjligheten att spendera en hel dag ute i skogen med Vipp och såg eventuella lärdomar som en bonus. Dagen blev tio gånger bättre än jag någonsin trott! Underbart väder, supertrevliga människor och hundar, massor av bra fototips plus då en härlig dag med världens bästa lilla hund! Några fina foton fick jag på köpet :)

Lillen uppförde sig väldigt bra måste jag säga, ett litet buttert halvmorr mot en hund som sprang lös och kom för nära, men annars var han hur lugn och avslappnad som helst! Fick hälsa på Åsas 10 veckor gamla kelpievalp utan problem och sen hängde valpen efter honom mest hela tiden och bet en del i hans koppel :) Lite jobbigt tyckte nog Vippen, men han körde ignoreringsmetoden och låtsades som ingenting :P

 

Jag hade med min kompaktsystemkamera, eller vad den nu kan kallas. En kompaktkamera där man kan ändra inställningarna som på en systemkamera. Jag har avskytt kameran sen vi köpte den eftersom jag verkligen inte tycker att den lever upp till mina förväntningar, men efter igår måste jag nog säga att den är helt okej. Skulle nog säkert kunna vara riktigt bra bara jag visste mer om hur man ställer in saker.. Kul var det iallafall att fota, ska försöka ta tag i det mer så att jag kan lära mig och bli bättre! :)

Vippen var helt slut när det var dags att åka hem och jag såg fram emot en kväll i lugn och ro. Tji fick jag! Vi hann knappt hem innan han kom och tiggde lek, mat, träning.. och när han inte fick det så gick han ut i trädgården och pallade körsbär :) Det är konstigt att en hund som är så bekväm av sig och sällan ens vill gå promenader kan ha så mycket energi? Idag verkar han rätt trött åtminstone, men det kan ju bero på att det är 30 grader varmt ute..

 

Här kommer lite bilder från igår :)

Tyvärr händer det inte så mycket just nu, varken på bloggen eller i Vipsens liv.

Jag jobbar heltid hela sommaren och när jag kommer hem har jag fullt upp med huset eller med att sova (att vara utan semester tär verkligen på krafterna). Försöker givetvis att ge Vippen det han behöver och det tror jag att vi lyckas med, men någon seriös träning blir det tyvärr inte.

De senaste somrarna har alla innehållit en massa roliga upplevelser, både för mig och Vipp. Det har varit fjällvandringar, lösspringande i jämtländska skogar, besök på djurpark, bad och en hel del träning. Den här sommaren innehåller tyvärr inget sånt alls utan är bara fruktansvärt tråkig.. Vippen har iallafall tre veckors semester med husse nu så han (dom) njuter ute i trädgården på dagarna. Själv ser jag bara fram emot hösten då jag kanske, äntligen, har tid att göra något skoj.

Nästa helg blir förhoppningsvis lite rolig både för mig och vovven. Då ska vi iväg på en heldagskurs i hundfotografering! Känns kanske som en lite onödig kurs, men att spendera sex timmar i skogen tillsammans med Vippen och trevliga hundar och hundmänniskor lät helt enkelt för roligt för att missa! Tror både jag och lillen kommer att njuta i fulla drag :) Har vi tur kanske jag dessutom får till något riktigt fint kort på honom!

 

Lydnadskursen är slut för den här gången och vi gjorde stora framsteg om jag får säga det själv :)

Momentmässigt är vi ljusår sämre än för något år sedan, men skall- och stressnivån är otroligt mycket bättre! Fick så många bra tips som verkligen hjälpte! Hade jag själv bara haft ork/tid/motivation att träna så mycket som behövs så tror jag att skallen hade varit borta nu.

Det tips som verkligen fungerar bäst på honom är omvänt lockande. Istället för att belöna honom med en kastad godis eller att han får ta den direkt ur min hand så får han ett omvänt lockande tills jag ser att han samlar ihop sig. Ju längre tid han måste vänta, desto bättre resultat! Om han gnäller/skäller så får han ett omvänt lockande utan att sen få godisen- för att påminna honom om att belöningen finns men att han måste göra rätt för att få den. På sista kurstillfället gjorde den här metoden att jag kunde gå fot med honom OCH göra flera svängar UTAN ATT HAN SKÄLLDE!!! Det har inte hänt på år tror jag.. Det är också extremt viktigt med hans minipauser. 3-4 omvända lockanden, sen får han söka lite godis för att lugna ner sig. Där, på sista träffen hittade jag motivationen. Jag såg ljuset! Insåg att jag faktiskt vill träna och att vi faktiskt fortfarande har möjlighet att komma någonstans! Vi får väl se hur det går.. bara tiden och orken också infinner sig :)

 

/Carolin