Vipsen

Dags för ännu fler promenadbilder! Igår tog vi oss en långpromenad på fälten som äntligen har frysit lite, har väntat på det hela vintern, men fram tills nu har de bara varit geggiga. Nu kom dock frosten så vi kunde gå där utan att förstöra för bonden!
När vi gick där mellan fälten så fick Vippen syn på en liten buske ute på ena fältet. Han tittade lite, verkade lite osäker och visade tydligt att han ville dit och kolla läget. Han brukar kunna reagera på såna saker som sticker ut och jag låter honom alltid (med få undantag) kolla vad det är så att han får känna sig lite modig och se att det inte är farligt. Den här gången tänkte jag dock att jag kunde passa på att träna lite. Gick ut en bit mot busken och bad sen Vippen lägga sig. Tänkte låta honom ligga kvar medan jag gick fram för att sen kalla in honom. Han hinner precis lägga sig och jag ta ett steg ifrån honom när det plötsligt sticker iväg en kanin ur busken! Det är bara ca 5 meter ifrån oss och jag blir osäker på hur Vippen ska reagera. Tittar på honom och han ligger kvar utan problem och bara tittar. Jag berömmer honom så klart och vi tittar tillsammans medan kaninen springer iväg en bit. Ber sedan Vippen följa med mig vilket han gör utan tvekan! Berömmer honom massor massor och han skiner av duktighet. Lägger honom sen ner igen och går iväg till busken som jag tänkt, kallar in honom och han kommer direkt till mig utan att titta efter kaninen alls! Sen skuttade vi tillsammans åt andra hållet och busade massor. Hade honom lös hela rundan efter det och han visade inga tecken alls på att vilja kolla var kaninen varit. Min duktiga duktiga hund!
Duktigheten var dessutom den andra för den här veckan. I måndags var han ute med husse och var lös på ett annat fält. Även där sticker det iväg en kanin några meter ifrån dom. Det fältet är inhägnat så Markus valde att avvakta för att se hur Vippen skulle reagera. Först stod han bara still och kollade, sen när kaninen hunnit kanske 5-10 meter så började han skutta efter den. Markus sa då ett enkelt "nej, kom!" och Vippen vände direkt och sprang tillbaka.Så jäkla duktig!! Som vi kämpat med hans jaktlust, vi har i princip aldrig vågat ha honom lös eftersom vi varit rädda att han ska sticka, men nu äntligen verkar vi kommit så långt att det funkar!! Litar definitivt inte på att han alltid skulle lyssna, men oj vilka framsteg vi gjort. VÄRLDENS BÄSTA HUND är han :) :)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kampar lite med kopplet :)

 

 

 

letar godis i träd :)

 

 

 

 

hjälper matte in med posten, kan ha råkat tappa lite :)

Förra veckan åkte vi med lille skrutt till Häckeberga och gick en sväng i skogen. Vädret var underbart och vi mötte många trevliga människor. Trevliga människor är alla som inte har sina hundar lösa :)
Ett par gånger den här veckan har jag och Vipp gått längs med ån här i Kävlinge, det är ingen lång sträcka, men det är buskigt och ojämnt så hans korta ben får jobba lite. Jag har även full uppsikt åt alla håll så han kan vara lös och springa av sig och oj så lycklig han blir! Första dagen sprang han som en tok runt mig och bara sken av lycka. Jag förstod inte varför, för sen vi flyttade hit är han ändå lös rätt ofta. Insåg dock att det är en rätt stor skillnad. Det ställe där han brukar få vara lös är en stig mellan två fält och han vet att han inte får springa ut på fälten, alltså kan han bara gå rakt fram. Väldigt tråkigt och oftast ser han inte ens ut att uppskatta att han är lös, han travar ändå bara ett par meter framför (eller bakom..) mig. Kastar jag bollen till honom så tycker han dock att det är roligt! På stället nere vid ån däremot, där fick han ju springa helt som han ville och jag var väldigt tydlig med att tala om det för honom. Dessutom var det ju "kuperat" och lite blött, stor skillnad mot en platt stig! Det var verkligen underbart att se honom så glad :) Andra gången vi gick där var han inte lika överlycklig, men fortfarande glad!
Idag ska vi bege oss till Rövarekulans naturreservat utanför Eslöv för promenad med 10-talet andra. De har startat en facebooksgrupp för oss hundägare runt Lund och nu har gruppen anordnat den här träffen. Ska bli otroligt roligt och spännande då vi inte känner någon av dom som är med, förutom möjligen en :) Det var väldigt länge sen Vippen gick med andra hundar nu så det ska bli riktigt roligt för honom och jag kan tänka mig att han kommer vara väldigt trött efteråt :)
Tänkte åka 12.15 för att vara säker på att hinna om jag inte hittar (träffen är 13.00), lillcorgin har dock inte vaknat än så det börjar nog bli dags att väcka honom :)

Här kommer lite bilder från häckeberga och kävlingeån..

 

 

 

 

 

 

 

Kävlinge:

 

stocken var hal :)

 

 

 

 

det var något spännande under båten..

 

 

 

Carolin

Har nu hunnit en bit in på nya året, men tiden har tyvärr inte räckt till för att skriva om det förrän nu. Som vanligt krävs en liten summering av föregående år samt planer för det nya!

Målen för 2011 var ganska blyga, i princip ville jag gå kurs med Vippen samt ta första rallylydnadstiteln och dte fixade vi ju!
Det vi hann med 2011 var:

• 2 kurser i tävlingslydnad
• Hjälpa till att hålla i 2 kurser i rallylydnad
• Delta på en corgipromenad
• Tävla inoficiell rallylydnad nybörjarklass med 97poäng samt fortsättningsklass med 71poäng
• Tävla 3 officiella nybörjarklasser med poängen 98, 93 och 99 och därmed fick vi titeln RLD N!
• Tävla officiell fortsättningsklass med 98 poäng

Målen för 2012 är:

• Gå kurs i vallning
• Gå kurs i tävlingslydnad
• Fortsätta som hjälpinstruktör/visningshund i rallylydnad
• Tävla i rally och få titel i fortsättningsklass och avancerad klass
• Pröva att tävla i mästarklass och förhoppningsvis få titel där också!
• Delta på gemensamma promenader så jag & Vippen får öva våra sociala sidor :)
• Bli bättre på att planera träningen så att vi kan göra större framsteg

Det är nog det jag kommer på nu. Finns mycket jag vill göra och som jag drömmer om, men i dagsläget har jag bara jobb fram till mitten av maj och därefter vet jag inte vad som händer. Förhoppsningsvis blir det plugg till hösten och då vet jag ju inte alls vad mitt schema och min ekonomi tillåter mig att göra. Ovanstående känns dock realistiskt och jag vill alltid ha mål som man kan uppnå!

Har tyvärr inga bilder att bjuda på då det regnat och varit mulet i typ 8 veckor i sträck och då är det ju tyvärr inte så roligt att fota.. Men förhoppsningsvis kommer våren snart (eller att det åtminstone slutar regna!) så då jäklar! :)

Tiden rinner iväg och jag hinner inte alls uppdatera bloggen som jag vill. För min del är det i princip bara jobb som gäller och de dagar då det inte är jobb går all tid åt till disk, tvätt, städ och matlagning och ja, aktivering av Vippen såklart. För Vippen består livet just nu mest av lekdagar på dagis, långpromenader och sömn. Vi har tyvärr inte tränat så mycket vettigt på slutet, men försöker köra en hel del nosaktivering istället och det tröttar ju ut honom minst lika mycket. Har även hittat en underbar promenadrunda som tar 60-90 minuter att gå och den går vi oftast 3-4 dagar i veckan. Det bästa med rundan är att han kan vara lös minst en tredjedel av den och vi kan leka mycket så han brukar vara helt slut när vi kommer in. Tror faktiskt att han är väldigt nöjd med livet just nu :)
Har blivit tipsad om ett ställe där vi förhoppningsvis kan gå kurs nästa år, måste bara försöka få det att fungera med mitt schema! Ska ta tag i planering av vår rallyträning också så att vi är redo när tävlingarna sätter igång nästa år. Just nu har jag dock ingen motivation till den typen av träning alls.. Men det kommer nog!

Om några dagar är det 4e advent och om drygt en vecka är det julafton. Jag älskar verkligen julen och det är något jag längtar efter varje år, men just nu känns det verkligen inte som att dte snart är dags. Ute vräker regnet ner, det är 10 plusgrader och blommor blommar för fullt! För några dagar sen såg jag en blommande rosbuske, i trädgården blommar en aster för fullt och i förrgår slog snödropparna (heter dom så?) vid postlådan ut.. Jag håller alla tummar jag kan att det kommer snö snart, men det är tyvärr inte så många dagar kvar så jag tror inte jag får som jag vill..

Tänkte jag skulle visa lite bilder på vårt "nya" (har snart bott här i ett halvår) hus och vår promenadväg! ja, några på Vippen också :P

Vippen äter godis :)

 

 

Fina tänder!

 

 

 

blommar i mitten av december..

 

 

Vippens julkalender

 

sover med husse

 

 

har fixat en säng till Vippen i sovrummet :D

 

Några bilder inifrån vårt hus:

vardagsrum

 

vardagsrum

 

andra änden av vardagsrummet

 

sovrummet

 

Vår promenadväg:

 

lös!!

 

 

 

sockerbetor, Vippens nya favorit!

 

 

 

observera att de två sista bilderna är tagna i mitten av december!!

 

Det var nog allt :)

 

Carolin

 

 

En helg i slutet av november var Michaela och Iris hit och vi passade på att ta vovvarna på en tur till skogen. Körde lite personsök( som båda tokarna uppskattade enormt!), men mest lät vi bara hundarna leka som de ville. Var riktigt härligt väder och det var otroligt roligt med sällskap!
De flesta bilderna blev tyvärr bara sudd, men här kommer några som blev okej :)

 

 

 

 

 

 

 

haha, ja han har lyckats få en pinne genom selen :)

 

så här ful kan han vara ibland :D

 

 

Carolin

I morse var det frost ute, för första gången i höst (så vitt jag vet iallafall)! Jag är ingen vintermänniska, men frost, snö och lagom kyla gillar jag :) Lille Vipp är välpälsad och bryr sig inte ett dugg om vad det är för väder, men jag tror att även han tyckte att det var lite kul att gå på frusen mark. Frosten i trädgården fick mig sugen på att fotografera lite så här kommer lite bilder på lille skrutt..

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Carolin

För ett par helger sen begav vi oss till vackra Häckeberga för en promenad i höstskogen. Solen sken och det var så där vackert att det nästan värkte i hjärtat. Tyvärr hade jag inte systemkameran med, men några bilder fick jag till ändå.. Promenaden avslutades med ett rätt långt spår för lille Vipp så alla var nöjda och glada när vi åkte hem :)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Carolin

Det blev 98 poäng och en 2a plats av 21! Vippen var lite för taggad och skällde en del, men förutom det gick han som en liten dröm! Otroligt fokuserad och brydde sig inte alls om allt som hände runtomkring. Fick kommentaren "Fantastiskt!" på protokollet och vid prisutdelningen fick jag höra "han är så charmig så hälften vore nog" av domaren. Underbara ord som värmer mattehjärtat! :)

Efter starten kunde vi stå och prata med folk och han brydde sig varken om dem eller deras hundar! Ett par hundar ville han gärna leka med, men de andra hälsade han bara lite på och sen ignorerade han dom helt. Nu börjar han kännas vuxen! :)

 

Uppvärmning

 

 

Råkade gå in lite tidigt så vi fick vänta en stund medan domaren gjorde klart inför start

 

 

ny uppvärmning :)

 

 

 

Front  (sitter lite väl snett)

 

 

 

 

språng

 

front, 1,2,3 steg bakåt

 

bryr sig inte om domaren fast dom sitter nära!

 

stå-gå runt. Passar på att nosa lite :)

 

 

han är lite för ivrig och hamnar för långt fram. Ber honom backa och får ett skall till svar :)

 

 

8ans frestelse. Godis och leksak- ingen match för taggad corgi :)

 

 

långsamt tempo

 

 

 

 

 

Rätt nöjd med det fria följet...

 

...det med :)

Hade jättetrevligt sällskap av Martina med en bichon havanais, Nina med en sheltie och en chihuahua, Camilla som har en corgi, men som idag tävlade med sin blandras samt Ann-Helen, Johanna och Anette som går i vår rallylydnadskurs!

Carolin

Nu på eftermiddagen var jag och Vippen ute på en lite längre promenad. Gick i ungefär en timme och en kvart varav en halvtimme på stubbåker och i ett dike så att hans ben skulle få jobba ordentligt. Sen kom vi fram till fotbollsplanen där han fick rusa av sig lite (hahaha, han sprang typ en meter, sen ville han träna!) och så körde vi lite lydnad innan vi fortsatte hemåt. När vi kom in på vår gata var jag så otroligt stolt och glad över hur duktig han varit. Han gick och tittade på mig i princip hela promenaden och tiggde uppmärksamhet (och godis!) och fixade alla störningar galant. Men den underbara känslan i magen så bestämde jag att han skulle få gå lös sista biten hem. För första gången i hans liv så fick han gå lös vid en vanlig gata!! (det är en återvändsgränd, en lugn gata där jag har bra uppsikt) Han var superduper duktig och gick som en liten dröm. Jag skickade iväg honom att kissa, han går till busken, tittar på mig och kommer sen tillbaka och vill ha lite mys :) Jag vill inte ha honom längre bort än ett par meter och när han passerar gränsen säger jag bara "app" så stannar han och tittar på mig direkt.. Åh, min lilla underbara älskade hund!! Förstår att detta inte var någon big deal för många, men för mig var det ett gigantiskt steg. En ljuvlig känsla att se honom samarbeta så bra med mig, lös, i bostadsområdet! Lös är han ju ibland, men då jobbar vi aktivt, alternativt går i skogen eller liknande, men detta det var nåt nytt.. Stolt och oerhört glad för min hund just nu! Min skrutt..

min telefon höll precis på att dö så jag hann inte ta någon bättre bild, men han är LÖÖS!! :)

 

Carolin

Tiden går fort och jag hinner inte riktigt med att uppdatera bloggen som jag vill, men nu kommer iallafall lite nytt!

Förra tisdagen var vi till veterinären för att kolla Vippens hälta(som då gått över sedan en vecka). Veterinären kände igenom honom och tyckte att hon hittade konstigheter både i knä och rygg så hon ville att vi skulle röntga allt; armbågar, höfter, rygg och knän. Skrutten sövdes och vi bar in honom till röntgenrummet.

 

 

Dom bände och drog i honom på alla håll och kanter för att få de bilder som behövdes och sen fick vi bära tillbaka honom till rummet medan veterinären kollade på bilderna.

Efter ca 10 minuter kom veterinären in och såg väldigt sammanbiten ut. Jag blev jätteorolig och trodde att hon hittat något stort fel. Hon tittar allvarligt på oss och så säger hon "jag kunde inte hitta något fel på bilderna". Jag trodde jag hört fel, varför ser hon så ledsen ut om det inte är nåt fel? Hon upprepar att det inte finns något fel och att hon därför inte vet vad vi ska göra för att behandla honom. Det är därför hon ser så besviken ut- hon ville kunna säga vad som var fel och ge oss en lösning! Men det är inget fel på honom!!! Hon meddelar att en konsult ska få titta på bilderna senare i veckan, men annars bokar vi in en tid hos sjukgymnasten som får leta efter skador i mjukdelarna(musklerna). Vippen får en spruta och vaknar sedan upp, lite groggy, men glad!

 

 

På torsdag ringer veterinären och talar om att inte heller konsulten kunde hitta något fel!!

I onsdags var vi då till sjukgymnasten (som för övrigt visade sig vara tävlingsledaren från min och Vippens första lydnadstävling! En jättetrevlig tjej!). Vi fick börja med at gå fram och tillbaka så hon fick se honom i rörelse för att sen lägga honom ner på en madrass på golvet. Hon kände och klämde igenom honom och hittade inget avvikande varken i rygg eller knän. Vippen visar ingen som helst smärta någonstans förrän hon klämmer ordentligt mellan skulderbladen på honom. Då nafsar han till och med och om Vippen nafsar, då gör det ooont!! (han siktar däremot inte efter henne utan hugger bara i luften för att protestera och det får han så gärna. Han måste ju få tala om när något gör ont!) Hon kände att musklerna där var väldigt spända och kunde visa på hur det kom från att han lägger all tyngd på frambenen och då framför allt på vänster ben. Hon ser också att han är mer ovillig att sträcka ut det benet samt att han hellre böjer huvudet åt vänster än höger och det är klart, stramar det på vänstra sidan så vill man ju inte sträcka ut huvudet åt höger så att det stramar ännu mer!
Han fick sen gå på deras treadmill (gångband i vatten) vilket han faktiskt tyckte var kul :)

 

Hon sa att vi inte behöver komma tillbaka utan att det räcker med att vi stretchar och masserar honom själva för att försöka mjuka upp musklerna och så gärna motionera honom "offroad" så mycket som möjligt. Hon gick igenom hur vi ska göra samt att vi fick papper med uppgifter med oss hem. Vi gick även igenom hur deras pool fungerar så att vi i vinter kan åka dit och låta honom simma!

Just nu känns det bara underbart att han är kollad så ordentligt och att det inte är något fel på honom! Han belastar ju fortfarande för mycket fram iom att det är så han är byggd, men nu när vi vet hur vi ska mjuka upp honom så ska han slippa ha ont!

/Carolin

För en vecka sedan fyllde världens bästa Vipp 4 år och det firades såklart. först med sovmorgon..

.. och sen med paket!

 

 

 

Tårta skulle det också bli, men tyvärr blev kalaset inställt då de inbjudna blev sjuka.. Istället för att vara hemma och äta tårta så åkte vi iväg till husses syster och hennes nya lägenhet där Vipp aldrig varit innan. Att vara på nytt ställe är superkul och det fanns mycket träd att kissa på utanför så lillen var riktigt nöjd och belåten när vi kom hem :)

Carolin

.. och ännu ingen hälta! Idag är Vippen på dagis för första gången sen hans ben gav upp (eller ja, första gången sen i juni då vi haft semester sen dess!) så vi får se hur han mår ikväll, men jag tror inte det är någon fara. Imorgon 18.20 har vi tid hos ortopeden, får se vad hon säger..

/Carolin

Nu har jag äntligen hittat lite tid och motivation till att lägga upp resterande semesterbilder..
Andra dagen tog vi bilen upp på Fjällhalsen och gick sen vidare därifrån upp på fjället. Målet var en stenhydda, men när vi gått lite drygt halvvägs började regnet vräka ner och dimman tätnade på ett ögonblick så helt plötsligt såg man bara några meter runt sig. Jag, Markus, Vippen och bror Krille valde då att vända medan de andra knatade vidare. På vägen ner var jag väldigt glad att jag valt att vända, det känns i knät att gå nerför på våta, vassa stenar kan jag lova och att behöva gå nerför i flera kilometer till hade inte varit så jättekul..

 

 

 

 

det var ganska blött där vi gick..

 

 

 

Äter hjortron, Gott!

 

 

Ser ni lämmeln? Rakt ovanför stenen, ungefär halvvägs upp i bilden sticker det ut ett litet lämmelhuvud :)

 

Fikapaus!

 

-Vart är MITT fika??

 

 

Dimmigt..

 

Vilar lite i ljungen

 

 

 

Fnattar lite

 

Efter vandringen blev det grillning!

 

 

En väldigt dålig bild, men den visar iallafall två söta hundar som får sitta fast medan vi packar bilen inför hemresan :)

 

 

Sista promenaden i Höglekardalen

 

Det var verkligen en mysig semester med min härliga familj. En del vandrande, mycket sällskapsspelsspelande (tror inte det är ett ord..) och massor av god mat!

 

/Carolin

 

Förra lördagen hade vi besök av Michela och labben Iris. Vippen och Iris lekte som vanligt en massa och rusade som galningar i trädgården. När de hade åkt hem på eftermiddagen så gick Vippen och lade sig för att få sova ut lite. Senare på kvällen skulle vi gå ut på en liten kissrunda tänkte jag, men då han hoppade ner från fåtöljen kunde han knappt stå på benen utan vinglade i hela bakdelen. Fick lite panik, men manade honom att gå och när iv kom ut kunde han gå hyffsat. Han fick kissa ett par gånger, sen gick vi in och bar upp honom till sängen. Kände igenom honom, men kunde inte hitta nåt fel. Tänkte att vi skulle sova över natten och se hur han var på söndag, antog att det bara var en sträckning eller att han var väldigt trött..

På söndagmorgon klev jag upp och försökte få Vippen att göra detsamma, men han lyckades inte resa sig. Lyfte ner honom på golvet och han bara rasade ihop, kunde inte alls stödja på bakbenen. Jag fick riktig panik och satt på golvet och bara kramade honom medan Markus fick ringa djursjukhuset och be om en akuttid (var ju söndag..). De meddelade att de inte hade någon ortoped där just då, men att vi ju kunde komma in för att få smärtstillande. Jag struntade fullständigt i vem som jobbade, jag ville bara att en veterinär skulle kolla på min hund!!
Stöttade honom ut så att han skulle få kissa och efter 5 meter där jag stöttat bakdelen så kunde han börja gå lite själv med bara lite haltande.

Väl hos veterinären kunde han gå nästan bra igen vilket såklart var bra, men samtidigt var det ju svårt för veterinären att säga nåt alls när han inte direkt visade nåt. Veterinären kände iaf genom honom helt, böjde och bände i benen och han visade ingen direkt smärta någonstans. Han slickade sig lite om munnen när hon höll på med vänsterbakben, men om det verkligen hade gjort ont borde han ju skrikit. Det enda hon kunde hitta var eventuellt nåt konstigt med knät på det benet, det kunde möjligen vara en väldigt mild grad av patella luxation. Fast jag tycker det verkar konstigt om hela bakbenen slutar funka då? Iof kan han ju ha patellaproblem som gör att han överlastar det andra benet och får problem därför.. När hon böjd och grejat så blev han lite vinglig igen så hon fick se det lite åtminstone, men sen gick han nästan som vanligt, lite hälta bara..
Hon skrev ut smärtstillande/antiinflammatoriskt som han nu ätit i fem dagar samt att han skulle hållas i strikt koppelvila med bara korta kissrundor och inget annat. Hon bokade in oss hos en ortoped nu på tisdag så att han ska få en ordentlig undersökning. Jag hoppas dom röntgar och kollar honom riktigt, jag vill veta om det är nåt fel!

Nu har han alltså vilat och ätit medicin i 5 dagar och redan i söndagskväll när smärtstillande börjat verka så blev han som vanligt och har varit det sen dess. Väldigt less på att bara få gå kortkorta promenader, men annars pigg och glad. Idag är första dagen utan smärtstillande så vi får se vad som händer senare idag eller imorgon. Ska gå en liite längre runda idag tänkte jag, däremot ingen lång såklart eftersom jag vill veta hur han mår utan medicin först.. Tog tempen hos veterinären och då hade han 38.8, igårkväll hade han 38.0 så det tyder ju också på att något var fel i kroppen..

Min lille skrutt.. Jag hoppas nu att dom hittar nåt på tisdag så jag får veta vad som är fel. Det kan inte vara normalt att reagera så bara efter att man lekt med en annan hund!? Han har ju även haft en del problem med hälta, men den har aldrig stannat mer än några dagar så vi har inte åkt och kollat det då.. Självklart hoppas jag att dom inte hittar nåt allvarligt, men jag vill ju antingen att de hittar nåt som man kan göra nåt åt, eller att de kollar ALLT och inte hittar nåt så man verkligen vet att det inte är nåt fysiskt fel.. Vi får se.. Håll tummarna!

/Carolin

Årets fjällvandring utfördes alltså i Höglekardalen, i samma stugby som vi semestrade i 1995 tillsammans med mamma och hennes bästa vän med söner. Den gången fanns ingen Vips och ingen fjällvandring blev det heller. Då spenderade vi istället tiden med att fiska och rida. Härliga minnen finns från den resan så det var verkligen kul att få komma tillbaka! Vi bodde till och med i en exakt likadan stuga :)

Men i år var det alltså fjällvandring vi skulle ägna oss åt och ja, det gick väl bra! Vi bokade stuga torsdag- söndag för att hinna vandra en dag mer än ifjol (då hade vi fredag-söndag, fast då var vi i vålådalen!), men incheckning i stugan var inte förrän 15 på torsdagen så vi hann inte upp på något fjäll då. En härlig promenad längs med ån tog vi dock..

På fredagen tog vi en tur upp på drommen (tror jag fjället hette...?). Jobbigt är bara förnamnet!! Man började nämligen med att gå rakt upp för slalombacken och den var brant... Väl uppe på fjället så var det dock helt underbart. Tyvärr duggade det och var dimma mest hela tiden så det blev inte så många bra kort. Vi såg en hel del renar och lämlar kryllade det av (både döda och levande), men tack och lov inga människor. Det är skönt att få gå där uppe alldeles "ensam"..

Bilderna komma från fyra olika kameror så de är tyvärr inte i ordning och jag orkar inte fixa dom. Att kolla igenom närmare tusen bilder tar tillräckligt mycket tid :)

 

Min bror Krille var först upp på toppen!

 

På stigen nere i klyftan går jag, Markus, Krille och hans Madde

 

 

 

 

 

Renar

 

Branta stup!

 

 

 

Vippen fick inte vara lös på fjället pga av alla djur, men att kopplas lös för att få jaga efter sin

morbror måste väl vara okej :)

 

och att sitta lös för att posa lite :)

 

 

Dimmigt!

 

Dromskåran!

 

Madde kämpar sig fram, det var brant!

 

 

Ser ni dom två små prickarna uppe på berget? Det är mamma och syster Milla, dom valde

att gå tillbaka samma väg när vi andra gick i skåran hem

 

 

Krille och Vippen utforskar en skreva :)

 

 

Stugbyn

 

Liten trött corgi :)

 

 

 

 

 

 

Lite stenigt och besvärligt för en kortbening

 

 

Underbart gott vatten i fjällbackarna!

 

 

 

 

 

 

Bilder från andra dagens vandring kommer senare!

Carolin