Vipsen & Emma

Ja, för mig alltså, inte för Vipsen :) Han äter (hund)godis som aldrig förr! Tyvärr är han lite rund för tillfället, men det ska vi nog råda bot på! Igår morse klev vi upp och pallrade oss ut för en rask promenad i 40 minuter. I morse blev det 50 minuter och senare idag 40 minuter till. Förutom alla kissrundor så klart! Mitt nyårslöfte till mig själv var en godis- och kakfri månad och än så länge har jag alltså klarat två veckor. Två kilo har försvunnit under den tiden! Känner mig faktiskt lite taggad att ta tag i vikthelvetet för första gången på många många år. Vi får väl se hur länge jag orkar, men som det känns nu så tänker jag köra godisfritt fram till min födelsedag i mars. Jag hoppas att jag fixar det! Jag har införskaffat en stegräknare också så att jag blir mer motiverad att gå, det är faktiskt rätt kul :)

Vi har ju haft rätt stora problem med Vipsen och hundmöten vilket har gjort att man dragit sig från att gå ut då det bara känts jobbigt. Nu har vi tränat på det i många månader och äntligen kan man se resultat! Från och med veckan innan jul har han bara gjort TRE utfall!! TRE!! Det är så många som han gjorde varje dag förut. Så otroligt skönt! Tyvärr är inte problemen slut bara för det.. Under samma tid har han även gjort tre utfall mot människor. Tre utfall mot människor är tre utfall för mycket!! Han har även börjat visa mer skärpa mot andra hundar. Själva hundmötena går bra nu, men att t.ex sitta i samma kupé som en annan hund på tåget- det är svårt! Förut (för några månader sen, när han var riktigt liten brydde han sig inte ett skvatt om andra hundar) så skulle han ha morrat lite osäkert, men nu låter han helt rabiat och han är verkligen arg. Suck. Det är en riktig liten osäker fjant jag har. Angående utfall mot människor så är jag övertygad om att det är en väldigt signalkänslig hund jag har. Det handlar alltså inte enbart om osäkerhet och dålig socialisering utan om att han är så känslig för människors signaler att en person som går lite stelt och med ihopdragna ögonbryn(till exempel) betyder hot och fara i hans värld. Jag har misstänkt det här länge, men det är först nu på slutet som jag har insett att det antagligen är så. Jag har bestämt nu att jag ska maila en hundpsykolog (IMMI-instruktör) och kolla om jag kan få ha en privatlektion med henne. Om jag har råd, hon har inga prisuppgifter på hemsidan.. Jag har iaf varit på flera föreläsningar med henne så jag vet att hon är jätteduktig. Vore väldigt bra att få prata med någon kunnig och få lite mer info om hur man ska handskas med en signalkänslig hund och hur jag ska komma vidare med hans problem...

Nog pladdrat, här kommer lite bilder på ovannämnda odjur:

Imorgon har jag varit tillbaka här nere i en vecka. Tiden går så fort!!! Hela veckan har ägnats åt att flytta in i vår nya lägenhet. Jag älskar den!!!!! Idag var vi iväg till ikea och inhandlade ett skrivbord till mig (ska ha det i "hobbyrummet" så jag kan fixa med dockhuset, pussel och scrapbook :P), ett nytt vardagsrumsbord och lite annat smått och gott. Jag har redan köpt lite fröer på tradera som ska sås så fort våren börjar komma. Jag ska fylla våra stora fönster och vår gigantiska balkong!! :)

Fick precis bilder på vår nya lägenhet. Jag har ju tyvärr inte sett den än, men imorgon börjar Markus flytta in saker och på söndag när jag kommit hem så flyttar vi på riktigt :)

I onsdags var vi iväg på privatträning. Anledningen var att jag sökt in till en träningsgrupp i tävlingslydnad och vi var tvungna att kolla så att vi passade in. Det gjorde vi! Oj så mycket beröm vi fick! Helt otroligt så bra det gick! Och vilken duktig instruktör! Fick massor av bra tips och råd som verkligen kommer att göra att träningen går framåt. Bara på den timmen där märktes framsteg! Jag är så glad!!! I mars börjar träningsgruppen och sen blir det förhoppningsvis tävling till sommaren/hösten.. Om jag vågar :P

Nåja, här kommer nu (äntligen!) ett mer utförligt reportage från Vipsens MH.

Moment 1 är Kontakt. Det går ut på att testledaren kommer fram och hälsar på hunden. Sedan tar hon kopplet och går iväg med hunden några meter för att därefter återvända med hunden för att känna igenom den och kolla på tänder- hantering alltså. Hans bedömning där blev:

Kontakt- Hälsning: 4, Tar kontakt själv eller när föraren tar kontakt. Balanserad.
Kontakt- Samarbete: 4, Följer med villigt. Engagerar sig
Kontakt- Hantering: 4, Accepterar. Svarar med kontaktbeteende

Nästa moment är lek. Där tar testledaren en leksak som hon och jag ska kasta mellan oss och därefter ska både hon och jag leka med Vipsen. Vipsen blev helt tokig!! Totalt överlycklig och galen. Så pass galen att han tog leksaken och stack. Haha, han ville inte alls vara med mig längre :P
Bedömning:

Lek- Leklust: 4, Leker aktivt. Startar snabbt
Lek- Gripande: 4, Griper direkt med hela munnen
Lek- Dragkamp: 4, Griper direkt med hela munnen, drar emot tills testledaren släpper.

Efter det kommer Förföljande. Det handlar om jaktlust. En trasa dras i ett snöre längs med marken medan ägaren håller fast hunden. På testledarens order så släpps hunden och sen ska man se om hunden springer efter trasan. En corgi "ska" egentligen inte göra det, men självklart gjorde Vipsen det :P Han sprang, tog trasan och kom med den till mig :)
Detta moment görs två gånger.

Förföljande- 4, Startar med hög fart, målinriktad. Bromsar in vid bytet.
Förföljande- 4, Startar med hög fart, målinriktad. Bromsar in vid bytet.
Gripande- 3 , Griper tveksamt eller med tidsfördröjning
Gripande- 4, Griper direkt, släpper



Nästa moment är tråkigt! Det är aktivitet och går helt enkelt ut på att stå still i 3 minuter för att se vad hunden gör..

Aktivitet: 3, Är uppmärksam och i huvudsak lugn. Enstaka aktivitetshöjningar.

Sedan kommer Avståndslek. Där står jag och håller i hunden medan en person plötsligt dyker upp i skogen framför oss. Figuranten börjar med att göra ljud och sedan kommer den fram så att han syns. Han hoppar och "fladdrar" med ett skynke över sitt huvud. Sedan bollar han med en leksak innan han sätter sig på huk i gräset. Vipsen tyckte att det var jättekul! Han var lugn och hade koll på figuranten hela tiden. När jag sedan släppte honom så sprang han fram direkt, dock med en liten undanmanöver. Efter det lekte han glatt med figuranten ett tag tills han tog leksaken och kom med den till mig. Figuranten lyckades dock kalla tillbaka honom, men då hittade han (vipsen) en pinne som han la sig och tuggade på :)

Avståndslek- Intresse: 3, Intresserad, följer figuranten utan avbrott
Avst.lek- Hot/agg: 1, Inga skall eller morrningar
Avst.lek- Nyfikenhet: 2, Går fram när figuranten pratar eller bollar med föremålet
Avst.lek- Leklust: 5, Griper direkt med hela munnen. Drar emot, släpper ej
Avst.lek- Samarbete: 3, Är aktiv med figuranten när denne är aktiv



Därefter är det dags för Överraskning vilket betyder att en overall hoppar upp framför hunden. Där blev Vipsen lite rädd, men betydligt mindre än vad jag hade räknat med. Han hade inga som helst kvarstående rädslor.

Överraskning- Rädsla: 3, Gör undanmanöver utan att vända bort blicken
Överraskning- Hot/agg: 2, Visar enstaka hotbeteenden
Överraskning- Nyfikenhet: 4, Går fram till overallen när föraren gått halva avståndet
Överraskning- Kvarstående rädsla: 1, ingen temporförändring eller undanmanöver
Överraskning- Kvarstående intresse: 1, inget intresse för overallen



Sedan testas Ljudkänslighet genom att ett gäng kastrullock dras över en plåt när hunden passerar. Vipsen brydde sig inte alls och hoppade glatt upppå skramlet efteråt.

Ljudkänslighet- Rädsla: 2. Hukar sig och stannar
Ljudkänslighet- Nyfikenhet: 5, Går fram till skramlet utan hjälp
Ljudkänslighet-  Kvarstående rädsla: 1, ingen tempoförändring eller undanmanöver
Ljudkänslighet- Kvarstående intresse: 1, inget intresse för ljudkällan



Dags för Spöken! Helt klart det moment där jag verkligen var säker på hur Vipsen skulle reagera. Hade jag fel? O-ja! Jag var helt övertygad att hans ragg skulle vara en meter hög och att hans skall skulle höras hem till norrland.. Han skällde inte ett skall! Ingen ragg, ingen morrning, ingen reaktion alls.. Konstig hund :P

Spöken- Hot/Agg: 1, Visar inga hotbeteenden
Spöken-Kontroll: 2, Tittar till mot spökena då och då
Spöken-Rädsla: 4, Uppehåller sig i huvudsak bakom föraren. Pendlar mellan flyktstart och kontroll
Spöken-Nyfikenhet: 4, Går fram till spökena när föraren gått halva avståndet
Spöken-Kontakt: 4, Tar kontakt själv. Balanserad



Återigen dags för lek för att se hur påverkad hunden blivit av momenten. En hund som blivit väldigt stressad kommer knappast att leka nu även om den lekte i början. Vipsen lekte dock lika glatt den här gången :)

Lek- Leklust: 4, Leker aktivt, startar snabbt
Lek- Gripande: 4, Griper direkt med hela munnen

Och så slutligen, Skottet. Skottet testas både under passivitet och aktivitet. Detta är det enda momenten där hunden måste få ett visst betyg. Om hunden får en 1a eller en 2a så får den "Känd mental status", annars får den inte det... Vipsen fick en 1a :)

Skott: 1, Visar ingen berördhet. Snabb kontroll och sedan helt oberörd.





Ja, där har ni den. Vipsens Mentalbeskrivning. Wee! :)

Ååååh vilken hund jag har!!! Helt underbar och full av överraskningar! :)

Det är lite svårt att förklara exakt hur det gick så jag kommer att lägga upp filmer här så fort de är uppladdade så att ni får se själva hur han betedde sig :) Jag kommer även att ge långa förklaringar, men de får vänta tills filmerna är klara. Här ovan ser ni dock hans protokoll. Enkelt förklarat så kan man säga att en 1a står för liten/ingen reaktion och en 5a för stor reaktion. Vipsen fick väldigt många 4or på lek, jakt och kontakt vilken betyder att han gillar(älskar!) att leka, att han har mycket jaktlust och att han är social och är kontaktbenägen med människor :) På hot/aggressivitet fick han två 1or och en 2a, vilket alltså betyder att han i princip inte visade något sådant alls. Rädsla var lite blandat, men även där var det lågt. På kvarstående rädsla fick han enbart 1or: han hade med andra ord inga kvarstående rädslor alls medan på nyfikenhet fick han 4or och 5or- alltså mycket nyfikenhet. Ja, det var lite snabbt om världens bästaste skrutt, mer kommer som sagt senare :)

*lycklig!*

Där har ni vår speciella dag! Idag är det ett år sedan vi hämtade hem vår söta, underbara lille skrutt! :) Eftersom vi i princip inte firade hans födelsedag så firar vi idag istället! 3 paket har han fått och de var väldigt uppskattade. Det blev en stor mjukishund och två små mjukisar; en apa och en grön sak med lång svans :P

Ett helt underbart år har det varit! Ett roligt, utmanande, uttröttande, stressigt, jobbigt, mysigt och helt underbart år!
Tack och lov är han inte riktigt lika jobbig idag som han varit i helgen. Hade han varit det så hade jag inte orkat skriva det här inlägget :P
Nu ska jag njuta av tystnaden (han gnäller inte, weee!) och sen mysa lite extra med skrutten :)

Ja, det är han faktiskt!! Tikar löper överallt just nu känns det som och lillen gnäller heeeela tiden!!!! Imorse väckte han mig 7.38 genom att gnälla och yla. Jag klev upp och gick ut med honom, sen när vi kom in gnällde han konstant till klockan 11... Vi for iväg till skogen i ett par timmar, lade spår och letade leksaker.. Kom hem med en väldigt trött vovve.. I ungefär två timmar, sen började gnällandet... Gah! Han har dock aldrig varit så jobbig som han varit idag så jag hoppas att det bara är en engångs grej..

Igår gick vi iaf i parken och tränade hundmöten, mötte sex olika hundar och alla möten gick super! Känns som att vi iaf gör lite framsteg där och det är otroligt skönt!
Ensamhetsträningen går även den framåt. Idag lämnade vi honom i en halvtimme utan problem och förra veckan var han ensam i lite drygt en timme, utan nåt gnäll alls.. Vi lämnar honom så klart korta stunder varje dag och det går också bra!

Jag kom på för någon vecka sen att det har gått lång tid sedan Vipsen fick träffa en äldre hanhund så i fredags passade jag på när cavalieren Yatzy var på dagis. Det gick superbra! Vipsen ville så klart leka lite, men när Yatzy sa ifrån så backade Vipsen direkt och sen låg de så mysigt och sov :) Sen insåg lilla Vips att jag hade mina tofflor på mig så då blev det livat :) haha, dumt av mig att lära honom att leka med dom :P


Det går så otroligt långsamt att ladda upp bilder nu så jag får skriva mer någon annan dag!

/Carolin
(Imorgon är en väldigt speciell dag!)

Ja! Ja! Ja!!!!! Vi kom med!!!! Vi ska genomföra ett MH!!!! Och för er som inte vet det så står MH för mentalbeskrivning Hund :) Det är precis som det låter; ett tillfälle då du får din hunds mentalitet beskriven. Man går längs en "bana" där hunden utsätts för olika saker (hantering av främmande människa, upphoppande overall, plötsliga ljud, spöken, trasa som åker iväg längs marken, konstig människa som hoppar runt i skogen, skott osv) samtidigt som en domare kollar hundens reaktioner och skriver in dem i protokollet. Det ska bli så otrooooligt roligt!!! :)
Annars händer väl inte jättemycket.. Mest energi läggs just nu på ensamhetsträning och hundmöten. Idag lämnade vi honom i en timme och han var helt tyst hela tiden och efter 45 minuter lämnade han till och med hallen och gick in på "sitt rum"(bakom draperiet, mot balkongdörren; hans favoritplats), det har han Aldrig gjort förut! Han ligger Alltid i hallen och väntar, men inte idag alltså. Otroligt skönt! Och ja, vi vet faktiskt exakt vad han gör när han är ensam eftersom vi alltid filmar honom :) Hundmötena går också framåt. Har alltid med korv ut på promenaderna nu och då går det bra i 8 fall av 10....
Förutom det så tragglar vi på med fotpositionen. Halterna börjar sitta hyffsat nu och högersvängarna fungerar rätt så bra. Vänstersvängar och raksträckor är svårt, men det kommer nog :) Även ingångar, apportering och olika tricks tränas nästan varje dag.. Skriver för fullt i min träningsdagbok och det är kul att se att han faktiskt får en hel del aktivering :)

I fredags var Markus och Vipsen till Sankt Hans backar medan jag jobbade och igår var vi dit alla tre. Har börjar ha honom lös utan långlinan nu så att vi blir tvingade att träna mer och det fungerar bra hittills :)

Ja, fast inte så långt.. En våning upp ganska exakt :) Helt underbart!!!

Vilken vecka!! Det började med att jag hittade en böld på Vipsens nos på tisdagkvällen.
Blev rätt så orolig, men valde att avvakta till dagen innan. Min systers hund fick liknande knölar under ögonen tidigare i höst och de gick bort av sig självt efter 6-8 timmar så jag hoppades att även denna skulle göra det.. Vaknade så på onsdagmorgonen och hoppade ur sängen för att kolla hur det var med lillen. Blev överlycklig när jag inte kände någon böld, tills jag insåg att det var för att HELA nosen var svullen! Väckte Markus och tvingade honom att ringa djursjukhuset. Fick en akuttid några timmar senare så det var bara att vänta..

Vilken ångest! Kändes som att Vipsens nos bara blev större och större.. Väl på djursjukhuset var den uppe i rottisstorlek..


De kunde inte hitta någon annan orsak till det än att det var en allergisk reaktion på något. Vipsen fick en kortisonspruta och sen var det bara att avvakta.. Det tog huuuur lång tid som helst, men sent på eftermiddagen började svullnaden äntligen att lägga sig och morgonen därpå såg han helt normal ut igen.. Min lille skrutt.. Han var iaf jätteglad hela tiden och verkade inte speciellt påverkad alls :)

Ja, sen fortsatte veckan ungefär i samma anda.. Fredagmorgon skulle jag och Vipsen kliva av bussen i Helsingborg som vanligt. Vad tror ni hände? Jo, hans koppel fastnade i dörren när han hoppade ut. Jag fick panik och såg framför mig hur bussen skulle åka iväg med honom släpandes efter. Skrek i ren panik och chauffören var jättesnäll och hjälpte mig att ta loss honom(dörrarna var tvungen att stängas igen för att det skulle gå att krångla loss kopplet). Gick därifrån med en rejäl hjärtklappning och ångest, men lillen brydde sig inte alls.. Sen kom eftermiddagen och vi skulle ta bussen till Ramlösa. Vad tror ni hände när vi skulle kliva av?? Vipsen börjar gå framför mig som vanligt, då STÄNGER chauffören dörrarna mitt på Vipsen så att han kläms fast! Jag skriker (för andra gången samma dag) i ren panik "öppna dörren, öppna dörren, öppna dörren" och 5-10 personer som sitter bredvid skriker de också. Vipsen sparkar med benen och försöker ta sig loss.. Jag ser framför mig hur det snart ska börja spruta blod ur honom då dörrarna klämmer sönder hans insida, men inget blod syns till.. Innan chauffören hinner göra nåt så går säkerhetsspärren på dörrarna igång så de öppnas lite. Så pass mycket att Vipsen kan backa en bit, men då stängs de igen rakt över hans hals!!!! Återigen skriker vi alla och jag håller på att svimma av hjärtsvikt och ångest och panik. Äntligen öppnar chauffören dörrarna så stackars underbara lille Vips kan backa sig loss. Sen stänger dock chauffören dörrarna igen så att jag måste skrika en tredje gång för att vi ska kunna ta oss ut... Är alldeles skakis i benen och i princip ramlar ur bussen, gör tvärtemot vad man ska göra och lyfter upp vipsen och tröstar honom och pussar honom och tackar gud och allt annat att han fortfarande lever.. Jag skakar och känner mig hysterisk, men Vipsen, ja han bryr sig inte ett skvatt. Han är precis som vanligt. Så fprt jag sätter ner honom på marken så bara lullar han på precis som om inget hänt. Hur kan han inte bli rädd av en sån sak?? Hur kan han inte bli rädd när jag beter mig så? I vanliga fall blir han rädd för saker om jag så bara sneglar lite konstigt på dom. Nu har jag skrikit och skakat och allt och ändå är han helt opåverkad.. Så underbar! Jag ringer Markus och börjar storgråta.. Tänker på att min hund hade kunnat vara död eller iaf väldigt illa klämd.. Alla stirrar på mig på tåget där jag sen sitter alldeles rödgråten.. Jag bryr mig inte ett skvatt, klappar bara Vipsen hela vägen hem.. Värlädens bästa hund. Är så otroligt tacksam och lycklig över att jag har honom.. Vet inte vad jag skulle ta mig till om han inte fanns längre.. Usch vilken vidrig dag.. Det enda minsta lilla positiva som finns i det hela är att jag nu vet att jag kan hantera en sån situation.. Jag vågar aldrig säga till om chauffören missar en hållplats t.ex, då åker jag hellre längre och går tillbaka. Jag har därför funderat på hur jag skulle reagera i en sån här situation.. Nu vet jag. Jag skriker! :/

Nåja, det var kaoset.. Förutom det så hände även någon superkul! Min uppfödare ringde och berättade att det fanns några platser kvar till ett MH (mentalbeskrvivning hund) som corgiklubben ska hålla i november!!! Jag hade tänkte anmäla mig, men jag trodde bara det var för pembrokes, men så var det alltså inte!! Mailade och anmälde mig direkt. Tyvärr har de ett litet konstigt antagningssystem så det är inte säkert att jag får plats. Sista anmälningsdag är i morgon och om inte alls platser är fyllda så får jag så klart vara med. Om det däremot är för många anmälda, då lottar de mellan alla för att välja de som får vara med. Jag tycker att det borde vara de som anmält först, men men.. Jag håller tummarna iaf!! Det skulle vara så otroligt underbart kul! Speciellt eftersom uppfödaren ska testa Vipsens bror Rocky samma dag. Det vore ju jättekul att få se skillnader och likheter mellan dom!


Idag var vi iväg till Sankt Hans backar som vanligt.. Tränade en hel del kontakt och det gick jättebra. Mitt på dagen var jag iväg på föreläsning på Hand med hund i Staffanstorp. Temat var hundpromenad- stök och stress eller en lugn stund med hunden?(minns inte exakta formuleringen, men något ditåt). Det var väldigt intressant! Yrsa är så otroligt rolig att lyssna på! Mycket av det hon sa visste jag redan, men en del nytt fick jag med mig. Framförallt blev jag väldigt motiverad till att träna och fixa till hundmötena och det är ju huvudsaken! På eftermiddagen gick vi till parken för att träna möten i mängder, men tyvärr mötte vi bara två hundar. De mötena gick dock väldigt bra :)

Några bilder från idag:



 Tack för idag!

/Carolin (som äntligen kommit ur gårdagens chocktillstånd)

Var precis ute på morgonpromenad och försökte ta lite kort på en underbart vacker Vips bland alla underbart vackra höstlöv.. Tyvärr  var alla löven så pass nära vägen att jag inte vågade  ha honom lös så kopplet stör lite på bilderna, men det får ni tåla :)

Oj vilken underbar söndag! Jag och Markus tog med oss Vipsen och gpsen och sökte oss fram till friluftsområdet Järavallen. Vilket härligt ställe! Otroligt vacker skog med massor av promenadvägar. Det var mycket bilar på parkeringen, men skogen var så stor att vi knappt mötte några alls.. Man kunde även gå på andra sidan vägen och gå vid havet istället. Det tar vi nog nästa gång :)