Vipsen & Emma

Har inte lyckats ta några bilder på Vipsen den här veckan så jag får bjuda på några filmer istället :)
Den första visar hur glad Vipsen blir när hans husse (Markus) kommer på besök på dagiset. Då hugger han tag i det första han hittar och sen springer han tills han stupar :P Efter att först ha attackerat Markus med pussar och sen tjutit av glädje i tio minuter så klart...
De andra filmerna visar Vipsen när han leker med dagishunden Baloo :)







Den här veckan har varit rätt härlig. Jag slutade tidigt från jobbet tisdag, onsdag och fredag och de dagarna tog jag och Vipsen en rask långpromenad hem från tåget. Otroligt härligt!
Men, jag har börjat störa mig väldigt mycket på en sak. Nämligen att Lund är så litet så att jag i princip kan gå runt hela stan på en timme! De första "långturerna" vi gick tog ca 40 minuter och då gick jag så stor omväg jag bara kunde, tyckte jag iallafall. Sen i fredags prövade jag att lägga ihop två av rundorna för att verkligen få en lång promenad- hur lång tid tror ni att det tog? 60 minuter!!! Nu går vi visserligen fort eftersom vi är ute och motionerar så vi går ju rätt lång sträcka. Men ändå, ska man verkligen hinna runt hela stan på en timme?? :)

Annars så kan jag rapportera att Vipsen nu börjar bli mer vuxen och Mycket mer gosig! Just nu ligger han, självmant, i Markus knä och myser. Nu för tiden kommer han ofta och hoppar upp i ens knä för att vila lite. Han är fortfarande inte så förtjust i att bli klappad, men han tycker iallafall om att ligga nära och det är ju framsteg :)

Jag själv har inte mått så bra sista veckorna, varken fysiskt eller psykiskt och allt har känts rätt tungt. Känns som att jag skulle behöva komma bort ett tag från allt ansvar, alla tankar och all pengabrist..
Just idag känns allt dock lite bättre så det blir nog bra till slut. Snart är det ju tack och lov februari och vi går mot vår. Med ljuset brukar även livsglädjen komma så vi håller tummarna.. Om inte annat så fick jag nyss  Markus att lova att vi kan åka till Ullared när jag fyller år (i mars) så då har jag ju nåt att se fram emot. Får se till att spara mina korvören tills dess..

Och ja, idag har jag varit utan godis i tre veckor!! Det känns otroligt bra och faktiskt inte svårt.. Även om jag självklart hade velat sitta här med en gigantisk skål med lösgodis och bara vräka i mig.. Jag får nöja mig med fruktburk med vaniljglass, det funkar det med :)

Det var nog allt för den här gången. Tack alla mina vänner för att ni finns!

/Carolin

Haha, kolla så duktig jag är Sandra, TVÅ uppdateringar samma dag :)

Här kommer först några bilder från vår promenad i dimman förra helgen. Det enda man såg var en vit vägg..

Ja, för mig alltså, inte för Vipsen :) Han äter (hund)godis som aldrig förr! Tyvärr är han lite rund för tillfället, men det ska vi nog råda bot på! Igår morse klev vi upp och pallrade oss ut för en rask promenad i 40 minuter. I morse blev det 50 minuter och senare idag 40 minuter till. Förutom alla kissrundor så klart! Mitt nyårslöfte till mig själv var en godis- och kakfri månad och än så länge har jag alltså klarat två veckor. Två kilo har försvunnit under den tiden! Känner mig faktiskt lite taggad att ta tag i vikthelvetet för första gången på många många år. Vi får väl se hur länge jag orkar, men som det känns nu så tänker jag köra godisfritt fram till min födelsedag i mars. Jag hoppas att jag fixar det! Jag har införskaffat en stegräknare också så att jag blir mer motiverad att gå, det är faktiskt rätt kul :)

Vi har ju haft rätt stora problem med Vipsen och hundmöten vilket har gjort att man dragit sig från att gå ut då det bara känts jobbigt. Nu har vi tränat på det i många månader och äntligen kan man se resultat! Från och med veckan innan jul har han bara gjort TRE utfall!! TRE!! Det är så många som han gjorde varje dag förut. Så otroligt skönt! Tyvärr är inte problemen slut bara för det.. Under samma tid har han även gjort tre utfall mot människor. Tre utfall mot människor är tre utfall för mycket!! Han har även börjat visa mer skärpa mot andra hundar. Själva hundmötena går bra nu, men att t.ex sitta i samma kupé som en annan hund på tåget- det är svårt! Förut (för några månader sen, när han var riktigt liten brydde han sig inte ett skvatt om andra hundar) så skulle han ha morrat lite osäkert, men nu låter han helt rabiat och han är verkligen arg. Suck. Det är en riktig liten osäker fjant jag har. Angående utfall mot människor så är jag övertygad om att det är en väldigt signalkänslig hund jag har. Det handlar alltså inte enbart om osäkerhet och dålig socialisering utan om att han är så känslig för människors signaler att en person som går lite stelt och med ihopdragna ögonbryn(till exempel) betyder hot och fara i hans värld. Jag har misstänkt det här länge, men det är först nu på slutet som jag har insett att det antagligen är så. Jag har bestämt nu att jag ska maila en hundpsykolog (IMMI-instruktör) och kolla om jag kan få ha en privatlektion med henne. Om jag har råd, hon har inga prisuppgifter på hemsidan.. Jag har iaf varit på flera föreläsningar med henne så jag vet att hon är jätteduktig. Vore väldigt bra att få prata med någon kunnig och få lite mer info om hur man ska handskas med en signalkänslig hund och hur jag ska komma vidare med hans problem...

Nog pladdrat, här kommer lite bilder på ovannämnda odjur:

Imorgon har jag varit tillbaka här nere i en vecka. Tiden går så fort!!! Hela veckan har ägnats åt att flytta in i vår nya lägenhet. Jag älskar den!!!!! Idag var vi iväg till ikea och inhandlade ett skrivbord till mig (ska ha det i "hobbyrummet" så jag kan fixa med dockhuset, pussel och scrapbook :P), ett nytt vardagsrumsbord och lite annat smått och gott. Jag har redan köpt lite fröer på tradera som ska sås så fort våren börjar komma. Jag ska fylla våra stora fönster och vår gigantiska balkong!! :)