Vipsen & Emma

Nu på eftermiddagen var jag och Vippen ute på en lite längre promenad. Gick i ungefär en timme och en kvart varav en halvtimme på stubbåker och i ett dike så att hans ben skulle få jobba ordentligt. Sen kom vi fram till fotbollsplanen där han fick rusa av sig lite (hahaha, han sprang typ en meter, sen ville han träna!) och så körde vi lite lydnad innan vi fortsatte hemåt. När vi kom in på vår gata var jag så otroligt stolt och glad över hur duktig han varit. Han gick och tittade på mig i princip hela promenaden och tiggde uppmärksamhet (och godis!) och fixade alla störningar galant. Men den underbara känslan i magen så bestämde jag att han skulle få gå lös sista biten hem. För första gången i hans liv så fick han gå lös vid en vanlig gata!! (det är en återvändsgränd, en lugn gata där jag har bra uppsikt) Han var superduper duktig och gick som en liten dröm. Jag skickade iväg honom att kissa, han går till busken, tittar på mig och kommer sen tillbaka och vill ha lite mys :) Jag vill inte ha honom längre bort än ett par meter och när han passerar gränsen säger jag bara "app" så stannar han och tittar på mig direkt.. Åh, min lilla underbara älskade hund!! Förstår att detta inte var någon big deal för många, men för mig var det ett gigantiskt steg. En ljuvlig känsla att se honom samarbeta så bra med mig, lös, i bostadsområdet! Lös är han ju ibland, men då jobbar vi aktivt, alternativt går i skogen eller liknande, men detta det var nåt nytt.. Stolt och oerhört glad för min hund just nu! Min skrutt..

min telefon höll precis på att dö så jag hann inte ta någon bättre bild, men han är LÖÖS!! :)

 

Carolin