Vippen vallar!



Ja förra helgen bar det av till Westernranch för att prova på vallning. Det var 12 hundar och ett antal förare: 2 pembrokes, en tervueren och så 9 cardigans! Vissa hade rest långt (göteborg och växjö om jag inte minns fel), men de flesta kom härifrån Skåne. Dagen började med god frukost och lite teori om vallning. Vi fick lära oss lite olika uttryck, så som "klockan", skulle gärna förklara vad det betyder, men ingen skulle nog förstå mig ändå. Att förklara är inte riktigt min grej :)

Efter teorin var det dags att gå ut för ett första försök.
Förare och hund gick in till tre får i en "halvstor" fålla. Peter (instruktören) stannade utanför för att störa hunden så lite som möjligt. De första hundarna var väldigt lugna och fick släppas direkt.

 

 

 

 


Det gällde att försöka få fåren mellan sig och hunden så att hunden kunde valla dem åt ens håll.. Det låter lätt och kändes kanske lätt, men när man sen stod där inne i hagen så gick det inte alls! Man fick en käpp till hjälp som man skulle använda för att mota hunden åt rätt håll/stoppa den från att springa fel. Vissa hundar var väldigt känsliga för käppen medan vissa inte brydde sig om den alls! På ett par hundar kunde föraren inte hålla i käppen då de hundarna blev så pass påverkade av den. När man höll käppen uppe så kallade Peter det för att man satte press på hunden, så när han såg på hunden att det blev för mycket så ropade han "släpp pressen". Lätt instruktion eller hur? Inte när man stod där inne! Jag blev helt förvirrad och förstod ingenting! Peter var dock väldigt bra på att läsa hundarna och såg direkt när det blev för jobbigt för dom!


Efter de tre "lugna" hundarna var det dags för Vippen.. Han var inte lugn! I hans ögon fanns bara "jaaaaaga" :) Peter följde med in och frågade om han fick lov att rycka i kopplet. Jag kände fullt förtroende för honom och gav tillåtelse och det ångrar jag inte. Jag är ju inte direkt nåt fan av ryck i kopplet, men hans ryck var synnerligen lätta, men effektiva! Han använde helt enkelt små ryck  i kopplet för att få vippen att inte vilja störta efter fåren. Efter typ två ryck så vände sig vippen mot oss, fick beröm och kunde sen kopplas loss..


Han brydde sig inte så mycket om fåren först, sen gjorde han lite skenutfall mot dom och tyckte det var rätt roligt när de sprang.. Jag hängde inte med alls och Peter fick komma in och fixa allt medan han höll min arm och föste runt mig :) Det fick han faktiskt göra på flera så det var inte bara jag som tappade tankeförmågan när jag klev in genom grinden!
Innan kursen hade jag en liten drömbild i huvudet om hur vi kom dit och briljerade! Hur vippen klev in i hagen och direkt började valla som ett proffs och hur han utan tvekan löd mina kommandon -höger-vänster-framåt.. I själva verker så kan han ju inte ett enda av de kommandona, men det hör inte hit :) Verkligheten blev ju en annan.. Men något som jag blev VÄLDIGT glad över är att han faktiskt löd mig! Redan första gången i fållan så kunde jag få honom att lägga sig på avstånd och att ligga kvar! Lite häftigt var det att se sin tok slänga sig platt i backen trots får som sprang en bit bort :)


Många av förarna fick kommentarer om att de tjatade "kom" till hundarna hela tiden när de ville ha dom nära.. Jag fick faktiskt "nästan beröm" för att jag inte gjorde det :) Jag ropade kom ett antal gånger jag med, men det var när jag verkligen ville att han skulle komma till mig och då fick han mycket beröm för att han gjorde det! Peter började faktiskt att skälla på mig, men fick avbryta
"- och där kom kommet! Använd INTE kom!.. fast hunden kom ju..så.. ehm.. ja, då var det ju bra" :)
(med reservation för felcitering :P)
Mitt problem var istället att jag hela tiden försökte peka åt Vippen var han skulle.. Det fick man inte göra! Och ganska självklart egentligen, Vippen förstår ju ingenting av mina pekningar, han ser bara armar som blockerar vägen :)

 

 

 

 



Efter vippen kom resterande hundar. Ett par tyckte det hela var väldigt läskigt och kröp ur hagen och ville bara bort, medan ett par sprang benen av sig under full skallgivning! En hund var ruskigt tuff, ville bara springa, springa, springa och vek sig inte vare sig för röst eller käpp! Han var visserligen inte så gammal och säkert inte i värsta slyngelålder, men hans mentalitet var verkligen en helt annan än på resten av hundarna! Tur att han har hamnat hos en ägare som kan kontrollera honom och hans energi :)



 

 

 

 

 



Efter ett antal hundar började fåren att lessna och ställde sig mest i ett hörn och tjurade så Peter tog ut en av sina border collies för att hjälpa till att valla ut dom till mitten. Gud vilken hund! Filket fokus! Hon fick vara inne i hagen samtidigt som några hundar och hon blinkade inte ens när hundarna nosade på henne eller gjorde lekinviter. Hon släppte inte fåren med blicken en sekund! Helt otroligt att se!



Sen var det dags för nästa omgång och då förstod jag ingenting och kände mig bara förvirrad, det snappade såklart vippen upp, känslig som han är, så han gick i princip bara runt och åt bajs.. Sista minuten lyckades vi dock få fåren några meter åt rätt håll så det var ju bra :)

 


Peter pratade mycket om att man skulle ha en bild i huvudet, helst redan innan man klev in genom grinden. Man skulle till exempel bestämma vilken sida hunden skulle vara, var man själv skulle stå och var man skulle föra fåren.. Tror inte det var så många som lyckades få fram en bild faktiskt och ännu färre som lyckades förmedla bilden till hunden och fåren :)
När vi hunnit ca 1½ omgång så var det dags för lunch. Supergod lasagne! Underbart med varm mat efter flera timmar ute i kylan och fukten. Väldigt trevliga människor var det som var med så det blev några roliga samtal under dagen. Under lunchen blev det dock en diskussion angående MH.. Till och med jag var tvungen att yttra mig, trots att jag verkligen avskyr diskussioner.. Inte så oväntat kanske så var jag på "bruksfolkets (en av corgiägarna hade med sig tre vänner varav åtminstone en hade en schäfer) sida :)
Efter lunch var det dags för resterande hundar för att göra sin andra omgång.
Till tredje omgången var vi några färre hundar då vissa valde att bara prova två gånger. Det var de hundar som upplevde situationen som lite läskig och då kändes det bättre att avsluta när de iallafall hade lite energi kvar!


Tredje gången var verkligen den bästa för mig och Vipp! Vi lyckades faktiskt få fåren att gå dit vi ville! Några gånger iallafall, haha :) Det var väldigt svårt för vippen att veta hur mycket intresse han fick/skulle visa fåren. Han försökte till stor del att undvika dem, men ibland kom han på att man faktiskt kunde gå efter dem.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Efter tredje omgången var det dags för fika- ljuvlig morotskaka och pepparkakor, mums! Jag vet att det blev mer samtal och diskussioner då, men jag minns inte om vad.. Tror att vi även hade lite mer teori, men det står still i huvudet..

Efter fikat trodde vi alla att det var slut, men nejdå, Peter hade fler övningar åt oss! Den här gången var fåren i en liten fålla och tanken var att man skulle valla de runt längs staketet. Vi avstod med Vippen för han började bli trött och det hade gått så bra sista gången i stora fållan. Jag gillar att avsluta på topp! De flesta hundar tyckte att det var ruskigt otäckt i den lilla fållan och ville inte alls vara där, förutom den tuffa cardiganhanen, han bara kastade sig in och tyckte det var skitkul, haha :)


Sen åkte de flesta hem, men vi stannade en stund och fick se Peter valla med ett par av sina egna hundar.



Jag får verkligen rysningar när jag ser sånt! Så mäktigt! Så häftigt! Att sånt kan finnas inbyggt i en hund! Klart det ligger massor massor av träning bakom, men det är ändå så pass mycket som sitter i dem från början.. Det blir inte riktigt samma magi med en corgi, oavsett hur duktig den skulle vara, då de inte har det hukande kroppsspråket och heller inte vallar med sina ögon, men det vore ändå häftigt att se en riktigt duktig corgi.. Vippen kanske kan bli duktig? Måste bara köpa en gård och lite får så vi kan börja öva :)
Jag är verkligen otroligt nöjd med dagen! Vallningen var superkul, hundarna jättefina, instruktören duktig, maten super och de andra deltagarna jättetrevliga! Jag hoppas det blir fler tillfällen! Har försökt hitta kurser som vi skulle kunna gå, men jag hittar tyvärr inget.. Får fortsätta leta..

Oj herregud vilket virrigt inlägg detta blev! Ber om ursäkt för det, men jag hoppas ni orkat titta på bilderna åtminstone :)

 

/Carolin


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0