Miljöträning, vaccinering och promenad i solen
Igår kväll var det miljöträning i Skurup. Alla valpar och ägare samlades och så gick vi en runda där de fick pröva på massor av olika saker. Bland annat så fick de gå på flera olika underlag; träbänkar, stenbänkar, järntrappor, stentrappor(lillen har lite för korta ben för att kunna gå i trappor, men han lyckades ta några steg och huvudsaken var ju att han inte var ett dugg rädd!) och så vidare. De fick även gå på en gungbräda och i en rutschkana i lekparken :) Sen fick de höra olika saker; nycklar som drogs mot plåt, tutande bilar, tåg som passerade.. Vipsen reagerade inte på någonting på hela kvällen! Det enda problemet är att han har börjat lägga sig ner när han inte vill gå och då är det omöjligt att rubba honom.. Instruktören rådde mig att bara lyfta upp honom och bära honom en bit när han gör så, så vi får pröva det..
Idag har vi varit till veterinären för 12-veckorsvaccinationen. Vi skulle vaccinera mot rabies också, men dom tyckte att vi skulle vänta tills han blev lite äldre så det får bli i januari istället. Eftersom Markus har bilen så fick vi gå till veterinären.. oj oj.. Det tog en timme att komma fram! Utan vipsen så skulle det tagit kanske tjugo minuter..
På vägen dit var han hopplös, bara lade sig hela tiden och vägrade gå, trots att jag mutade med kyckling.. Och buren ville han då absolut inte bli.. Men man kan ju inte klandra honom, han är inte alls van att gå så långt och inte heller att se och uppleva så mycket.. Väl hos veterinären var han dock superduktig. Låg så fint i mitt knä och tuggade på ett tuggben medan jag fyllde i alla papper.. Sen fick han sin spruta och så var det klart. Fast först skulle alla klappa på honom, mysa med honom, berömma hur sööööt han var och fråga om de fick behålla honom :) Världens sötaste valp har vi!
På vägen dit var han hopplös, bara lade sig hela tiden och vägrade gå, trots att jag mutade med kyckling.. Och buren ville han då absolut inte bli.. Men man kan ju inte klandra honom, han är inte alls van att gå så långt och inte heller att se och uppleva så mycket.. Väl hos veterinären var han dock superduktig. Låg så fint i mitt knä och tuggade på ett tuggben medan jag fyllde i alla papper.. Sen fick han sin spruta och så var det klart. Fast först skulle alla klappa på honom, mysa med honom, berömma hur sööööt han var och fråga om de fick behålla honom :) Världens sötaste valp har vi!
På vägen hem gick vi in på djuraffären och köpte några leksaker. En av dom var en älg som jag tänkte ge Raija i julklapp, men när vi kom ut på gräsmattan fick lillen pröva och han bestämde direkt att älgen var hans! Hur skulle någon kunna säga emot det? Om Migo och Raija får döda älg så måste väl lillen också få göra det? Är ju inte hans fel att han är född till vallhund och att han har korta ben :) Efter en kvarts tokbus där på gräset med både älg och fotboll så gick vi hem och han var otroligt duktig, gick nästan hela vägen alldeles själv! Fast på slutet bar jag honom för det är lite väl långt för honom att gå.. Väl hemma så busade han i ungefär två minuter och sen däckade han på sin kudde. Jag antar att han kommer sova rätt många timmar nu..
Kommentarer
Trackback
