Lös på promenaden!
Nu på eftermiddagen var jag och Vippen ute på en lite längre promenad. Gick i ungefär en timme och en kvart varav en halvtimme på stubbåker och i ett dike så att hans ben skulle få jobba ordentligt. Sen kom vi fram till fotbollsplanen där han fick rusa av sig lite (hahaha, han sprang typ en meter, sen ville han träna!) och så körde vi lite lydnad innan vi fortsatte hemåt. När vi kom in på vår gata var jag så otroligt stolt och glad över hur duktig han varit. Han gick och tittade på mig i princip hela promenaden och tiggde uppmärksamhet (och godis!) och fixade alla störningar galant. Men den underbara känslan i magen så bestämde jag att han skulle få gå lös sista biten hem. För första gången i hans liv så fick han gå lös vid en vanlig gata!! (det är en återvändsgränd, en lugn gata där jag har bra uppsikt) Han var superduper duktig och gick som en liten dröm. Jag skickade iväg honom att kissa, han går till busken, tittar på mig och kommer sen tillbaka och vill ha lite mys :) Jag vill inte ha honom längre bort än ett par meter och när han passerar gränsen säger jag bara "app" så stannar han och tittar på mig direkt.. Åh, min lilla underbara älskade hund!! Förstår att detta inte var någon big deal för många, men för mig var det ett gigantiskt steg. En ljuvlig känsla att se honom samarbeta så bra med mig, lös, i bostadsområdet! Lös är han ju ibland, men då jobbar vi aktivt, alternativt går i skogen eller liknande, men detta det var nåt nytt.. Stolt och oerhört glad för min hund just nu! Min skrutt..
min telefon höll precis på att dö så jag hann inte ta någon bättre bild, men han är LÖÖS!! :)
Carolin
Hälsouppdatering!
Tiden går fort och jag hinner inte riktigt med att uppdatera bloggen som jag vill, men nu kommer iallafall lite nytt!
Förra tisdagen var vi till veterinären för att kolla Vippens hälta(som då gått över sedan en vecka). Veterinären kände igenom honom och tyckte att hon hittade konstigheter både i knä och rygg så hon ville att vi skulle röntga allt; armbågar, höfter, rygg och knän. Skrutten sövdes och vi bar in honom till röntgenrummet.
Dom bände och drog i honom på alla håll och kanter för att få de bilder som behövdes och sen fick vi bära tillbaka honom till rummet medan veterinären kollade på bilderna.
Efter ca 10 minuter kom veterinären in och såg väldigt sammanbiten ut. Jag blev jätteorolig och trodde att hon hittat något stort fel. Hon tittar allvarligt på oss och så säger hon "jag kunde inte hitta något fel på bilderna". Jag trodde jag hört fel, varför ser hon så ledsen ut om det inte är nåt fel? Hon upprepar att det inte finns något fel och att hon därför inte vet vad vi ska göra för att behandla honom. Det är därför hon ser så besviken ut- hon ville kunna säga vad som var fel och ge oss en lösning! Men det är inget fel på honom!!! Hon meddelar att en konsult ska få titta på bilderna senare i veckan, men annars bokar vi in en tid hos sjukgymnasten som får leta efter skador i mjukdelarna(musklerna). Vippen får en spruta och vaknar sedan upp, lite groggy, men glad!
På torsdag ringer veterinären och talar om att inte heller konsulten kunde hitta något fel!!
I onsdags var vi då till sjukgymnasten (som för övrigt visade sig vara tävlingsledaren från min och Vippens första lydnadstävling! En jättetrevlig tjej!). Vi fick börja med at gå fram och tillbaka så hon fick se honom i rörelse för att sen lägga honom ner på en madrass på golvet. Hon kände och klämde igenom honom och hittade inget avvikande varken i rygg eller knän. Vippen visar ingen som helst smärta någonstans förrän hon klämmer ordentligt mellan skulderbladen på honom. Då nafsar han till och med och om Vippen nafsar, då gör det ooont!! (han siktar däremot inte efter henne utan hugger bara i luften för att protestera och det får han så gärna. Han måste ju få tala om när något gör ont!) Hon kände att musklerna där var väldigt spända och kunde visa på hur det kom från att han lägger all tyngd på frambenen och då framför allt på vänster ben. Hon ser också att han är mer ovillig att sträcka ut det benet samt att han hellre böjer huvudet åt vänster än höger och det är klart, stramar det på vänstra sidan så vill man ju inte sträcka ut huvudet åt höger så att det stramar ännu mer!
Han fick sen gå på deras treadmill (gångband i vatten) vilket han faktiskt tyckte var kul :)
Hon sa att vi inte behöver komma tillbaka utan att det räcker med att vi stretchar och masserar honom själva för att försöka mjuka upp musklerna och så gärna motionera honom "offroad" så mycket som möjligt. Hon gick igenom hur vi ska göra samt att vi fick papper med uppgifter med oss hem. Vi gick även igenom hur deras pool fungerar så att vi i vinter kan åka dit och låta honom simma!
Just nu känns det bara underbart att han är kollad så ordentligt och att det inte är något fel på honom! Han belastar ju fortfarande för mycket fram iom att det är så han är byggd, men nu när vi vet hur vi ska mjuka upp honom så ska han slippa ha ont!
/Carolin
Förra tisdagen var vi till veterinären för att kolla Vippens hälta(som då gått över sedan en vecka). Veterinären kände igenom honom och tyckte att hon hittade konstigheter både i knä och rygg så hon ville att vi skulle röntga allt; armbågar, höfter, rygg och knän. Skrutten sövdes och vi bar in honom till röntgenrummet.
Dom bände och drog i honom på alla håll och kanter för att få de bilder som behövdes och sen fick vi bära tillbaka honom till rummet medan veterinären kollade på bilderna.
Efter ca 10 minuter kom veterinären in och såg väldigt sammanbiten ut. Jag blev jätteorolig och trodde att hon hittat något stort fel. Hon tittar allvarligt på oss och så säger hon "jag kunde inte hitta något fel på bilderna". Jag trodde jag hört fel, varför ser hon så ledsen ut om det inte är nåt fel? Hon upprepar att det inte finns något fel och att hon därför inte vet vad vi ska göra för att behandla honom. Det är därför hon ser så besviken ut- hon ville kunna säga vad som var fel och ge oss en lösning! Men det är inget fel på honom!!! Hon meddelar att en konsult ska få titta på bilderna senare i veckan, men annars bokar vi in en tid hos sjukgymnasten som får leta efter skador i mjukdelarna(musklerna). Vippen får en spruta och vaknar sedan upp, lite groggy, men glad!
På torsdag ringer veterinären och talar om att inte heller konsulten kunde hitta något fel!!
I onsdags var vi då till sjukgymnasten (som för övrigt visade sig vara tävlingsledaren från min och Vippens första lydnadstävling! En jättetrevlig tjej!). Vi fick börja med at gå fram och tillbaka så hon fick se honom i rörelse för att sen lägga honom ner på en madrass på golvet. Hon kände och klämde igenom honom och hittade inget avvikande varken i rygg eller knän. Vippen visar ingen som helst smärta någonstans förrän hon klämmer ordentligt mellan skulderbladen på honom. Då nafsar han till och med och om Vippen nafsar, då gör det ooont!! (han siktar däremot inte efter henne utan hugger bara i luften för att protestera och det får han så gärna. Han måste ju få tala om när något gör ont!) Hon kände att musklerna där var väldigt spända och kunde visa på hur det kom från att han lägger all tyngd på frambenen och då framför allt på vänster ben. Hon ser också att han är mer ovillig att sträcka ut det benet samt att han hellre böjer huvudet åt vänster än höger och det är klart, stramar det på vänstra sidan så vill man ju inte sträcka ut huvudet åt höger så att det stramar ännu mer!
Han fick sen gå på deras treadmill (gångband i vatten) vilket han faktiskt tyckte var kul :)
Hon sa att vi inte behöver komma tillbaka utan att det räcker med att vi stretchar och masserar honom själva för att försöka mjuka upp musklerna och så gärna motionera honom "offroad" så mycket som möjligt. Hon gick igenom hur vi ska göra samt att vi fick papper med uppgifter med oss hem. Vi gick även igenom hur deras pool fungerar så att vi i vinter kan åka dit och låta honom simma!
Just nu känns det bara underbart att han är kollad så ordentligt och att det inte är något fel på honom! Han belastar ju fortfarande för mycket fram iom att det är så han är byggd, men nu när vi vet hur vi ska mjuka upp honom så ska han slippa ha ont!
/Carolin
Hipp hipp hurra för Vippen som fyllt 4 år!!
För en vecka sedan fyllde världens bästa Vipp 4 år och det firades såklart. först med sovmorgon..
.. och sen med paket!
Tårta skulle det också bli, men tyvärr blev kalaset inställt då de inbjudna blev sjuka.. Istället för att vara hemma och äta tårta så åkte vi iväg till husses syster och hennes nya lägenhet där Vipp aldrig varit innan. Att vara på nytt ställe är superkul och det fanns mycket träd att kissa på utanför så lillen var riktigt nöjd och belåten när vi kom hem :)
Carolin
.. och sen med paket!
Tårta skulle det också bli, men tyvärr blev kalaset inställt då de inbjudna blev sjuka.. Istället för att vara hemma och äta tårta så åkte vi iväg till husses syster och hennes nya lägenhet där Vipp aldrig varit innan. Att vara på nytt ställe är superkul och det fanns mycket träd att kissa på utanför så lillen var riktigt nöjd och belåten när vi kom hem :)
Carolin
